Jag funderar mycket på hur jag mår, så här efter 2 ect-behandlingar. Jag vet inte om jag kan säga att jag mår bra, men jag mår i alla fall bättre än jag gjorde innan den första behandlingen då den övervägande känslan var enorm meningslöshet. Den känslan är borta nu. Ångesten fladdrar till ibland. Jag har mer energi igen och behöver inte sova lika mycket. Idag steg jag upp vid 10 och började städa direkt och var färdig efter drygt 2 timmar. Sedan åt jag lunch med Elin och efter det gick Pär och jag en promenad. Nu vet jag inte om det är den förnyade energin som gjorde att jag orkade med att både städa och promenera 1 timme eller om det var simpel rastlöshet/ångest som fick iväg mig. Jag får inte riktigt samma panik vid tanken på hur jag ska få dagen att gå som jag fick förut, men jag är heller inte helt lugn.

Konstigt, kvalmigt och blåsigt väder med 23 plusgrader. Det var full rulle i centrum och i Skönviksparken eftersom Rönninge-Salem-loppet gick av stapeln idag.

Jag såg i min almanacka att jag ska iväg till dr Levaxin på tisdag, igen - jag var ju där i maj! - vilket innebär att det är el-behandling på måndag, läkaren på tisdag och el-behandling på onsdag igen. Det är mycket för klena mig...... Sköldkörteln kan ju ha med depressionen att göra.

Fridens.