I filmen "Dimmornas bro", mot slutet, så säger Vivien Leighs rollfigurs blivande svärmor en sak som mina tankar ofta återkommer till eftersom det stämmer så bra. Hon säger att både stor sorg och stor glädje kan göra att man har svårt att somna. De flesta har väl någon gång legat och snurrat i sängen av sömnlöshet pga en massa elände och bekymmer, men har ni någon gång legat sömnlös tack vare att ni är glada eller lättade? Jag upplever båda sorternas sömnlöshet då och då och igår kväll tog det mer än en timma innan jag kunde somna tack vare att jag kände en stor lättnad över att vara befriad från rehab och arbetsträning; att det jag hävdat från start, nämligen att jag är alltför sjuk, äntligen hade fått fäste hos Af och FK. När jag väl somnat, så drömde jag helskumt och vaknade ungefär 72 gånger. Tröttheten kommer i morgon. Det vet jag.

Igår eftermiddag fick Elin en idé om att hon och jag kunde åka in till Stockholm tillsammans med våra presentkort idag, torsdag, så det gjorde vi. Vi steg upp vid 9, klädde på oss och gjorde oss i ordning. Jag har en liten prov-parfym-flaska som jag tappade på badrumsgolvet. Den gick inte sönder utan jag hörde hur den rullade iväg och landade någonstans, men var? Jag låg dubbelvikt med rumpan i vädret i flera minuter och jag tittade under badkaret flera gånger, men såg den inte. Elin tyckte det såg jättekul ut.     Sedan kröp jag närmare badkaret och kikade en gång till och där låg den, men det var knappt att jag nådde den med fingertopparna. Är det så här min födelsedag kommer att bli? undrade jag. När vi hade ytterkläderna på för att gå, så upptäckte Elin att min superfina, lilla diamant-nalle som jag har på kapp-slaget hade lossnat och försvunnit!! Den som jag fick av Lotten-Totten och som har suttit fast på kappan sedan i oktober.      Ännu ett tecken på hur dagen skulle fortskrida? Vi halkade ned till tåget med flera oops!-ögonblick, men vi höll oss upprätta. Vi kom till stationen 5 över 10 och tåget skulle gå 17 över. Klockan blev 15 över och den blev 20 över, men inget tåg. *dingdång* Tåget är inställt pga vagnfel. Nästa tåg skulle gå 10.32, men endast till Älvsjö pga sprängarbeten vid city-banan. Nästa tåg efter det skulle gå 10.47, men det fanns inga garantier. Då gick luften ur mig. Jag hade ingen lust att vänta en dryg halvtimme bara för att få använda presentkorten. När luften hade gått ur mig, så snedtände jag och blev helt enkelt skit-sur . Besviken och skit-sur och det-var-väl-djävla-typiskt-nu-när-det-är-min-förbannade-födelsedag-och-allt!!!     Jag satte av i ett så'nt raseri-tempo att Elin halkade efter och när jag kom hem, så låste jag in mig i sovrummet, bytte om och kröp ned i sängen och tjurade. Rätt och slätt tjurande på min 46-årsdag eller kanske 4,6 års-dagen?  Jag låg där i kanske en kvart medan min upprörda andning lugnade ned sig och hjärnan började lägga sig i och komma med alternativ. 46-åriga alternativ mot 4,6-åriga alternativ. Jag kunde stiga upp ur sängen, göra en kanna te och krypa upp i soffan, så kanske det skulle bli bättre eller så kunde jag ligga kvar och tjura och vara grinig och förstöra dagen och stämningen för alla inblandade. Jag steg upp och gjorde en kanna te och sedan såg Elin och jag några avsnitt av "OC". Det känns bättre nu, 4 timmar senare och jag såååå stolt över att jag lyckades bete mig moget och förnuftigt.     Jag behöver ingen som helst hjälp med att tänka rätt!!! 

Kommer ni ihåg Ängelbrekt? Nallen jag fick från Pär på Alla Hjärtans Dag. Han har visat sig föra tur med sig och jag har börjat förlita mig på den lille pälsfiguren och han följer med mig överallt, men med tanke på hur det gick med tågen idag, så fick mitt förtroende för honom en knäck. Hur kunde han göra så? På min fölsedag?! Jag har intalat mig att det finns en anledning till att vi inte kom iväg. 10.47-tåget kanske var inställt det med eller så spårade det ur eller så var det dårmycket folk inne i sta'n eller så skulle vi ha blivit rånade på Åhléns eller så kanske jag skulle ha halkat igen, en gång för mycket eller så skulle jag ha köpt något som jag ångrade eller..... Det visade sig inte vara mer än vädret som Ängelbrekt ville skona oss ifrån. Det blåser som 17 här sedan några dagar och vid halv 14 började det dessutom att snöa. Om vi hade kommit iväg, så hade vi varit tvungna att halka oss upp från stationen i snöstorm. Det ni! Tack, Ängelbrekt - min tro på dig är återupprättad! Elin och jag eller bara jag ska göra ett nytt försök på lördag.

   Min skyddsängel.

Fridens.

 

Gröngöling

10 mars 2011 19:28

Ängelbrekt har ju klart magisk förmåga.
Det har förresten Hubbe också.
Så synd med glitternallen! Sånt händer ju, fast trist är det.
Och... Grattis på födelsedagen!
((((Fölsekramar))))

http://grongoling.bloggplatsen.se

Ewa

10 mars 2011 21:47

Tack för kramarna! :-)

 

Annie

12 mars 2011 17:14

Grattis på födelsedagen i efterskott, fina vän!
Det är jättejobbigt med sådana där plötsliga "raseriutbrott" (jag får också det ibland) och jag tycker att du gjorde bra i att gå ifrån, var för dej själv, hämtade nya krafter och rättade upp situationen :-) Elin måste ju ha blivit en aning snopen, kan jag tro.

KRAM på dej, och hoppas att du får ett bra år som 46-åring!!

http://www.peek-a-boos.bloggplatsen.se

 

margus

12 mars 2011 23:43

FK kan konsten att riva upp himmel och jord för var och en som har med dem att göra. Undra på att du drömde och var obalanserad.
Grattar till att du slipper rehab och kanske (?) kan få vara i fred ett tag.

http://margus.bloggplatsen.se

Ewa

13 mars 2011 12:04

Förutsatt att jag får min ansökan om sjukersättning beviljad, så får jag vara i fred och även fram till dess. Annars hamnar jag hos Af i tre månader.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...