Klockan 11 i Huddinge. Pär, jag och 2 sprillans nya handläggare. Jag hade en ruskig ångest hela dagen igår och tog fler droppar än vanligt och behöver jag säga att jag inte hade den minsta lust att stiga upp när Pär väckte mig? Jag fick inte i mig någon frukost heller pga knuten i magen som hörde ihop med att jag var övertygad om att Af + FK hade nya djävligheter i beredskap åt mig som straff för att jag inte genomförde kursen.

Mötet blev snabbt och smärtfritt eller så pass smärtfritt som det kan bli av att behöva ha med dessa instanser att göra. Af-damen bad mig att berätta hur jag hade upplevt Samverkans-prylen från det att den startade i början av november 2010. Det hade jag ingenting emot utan berättade kortfattat om att psykologen inte kunde hjälpa mig, om bristen på tålamod från deras sida och så om KBT-fanatikern. Jag berättade om hur detta påverkar min dotters hälsa och familjemötet hos BUP. Båda handläggar-damerna hade läst på och förmodligen beslutat sig innan mötet eftersom de uttryckte det som att det jag berättade stämde överens med den uppfattningen som den hade bildat sig av det som skrivits. Inga konstigheter enligt dem, så jag är härmed befriad från allt vad rehabilitering heter från deras sida! Häpp!

FK-damen frågade mig hur jag skulle ha velat att rehabiliteringen hade lagts upp för att den skulle passa mig. Jag svarade sanningsenligt att jag hela tiden har varit för sjuk för att dras in i den skiten rehabilitering över huvud taget och att jag hade uttryckt den åsikten redan på det första mötet i november. Det var ju det jag sa!!

Det som är aktuellt för mig nu är att invänta en tid hos en psyk-läkare i Södertälje och att behålla denne läkare, så att en något så när varaktig kontakt byggs upp som sedan kan ligga som en trovärdig och oomtvistlig grund för det läkarutlåtande som jag kommer att behöva framåt sommaren när jag än en gång ska skicka in en ansökan om permanent ersättning. FK ska inte, jag upprepar inte, kunna använda sig av argumentet att utlåtandet är baserat på gamla journal-anteckningar! Jag har ersättning okotober månad ut, men ansökan kan jag skicka in när som helst och med tanke på FK:s handläggningstider, så skulle jag väl ha gjort det redan igår......

Socialstyrelsen tycker om att sätta upp regler och att bestämma över så'nt som inte kan anpassas till massor. Förutom att de har bestämt att det KBT som gäller i behandling av depressioner, så har de även bestämt att de flesta depressioner är tillfälliga/begränsade och går att ta sig ur med t.ex KBT. Min högst personliga diagnos, dystymisk depression, tar Socialstyrelsen ingen hänsyn till. Nä, det hänger på läkaren och hur denne utformar utlåtandet. Det räcker inte med att skriva att jag har sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter utan läkaren måste specificera på vilket sätt det försvårar min vardag. Som exempel till hur läkaren kan specificera koncentrationssvårigeter kan nämnas om jag kan läsa en bok, se en film, komma ihåg vad jag ska handla i affären osv. Jag har förstått nu i efterhand att det var de här specifika orsakerna som t.ex Överläkaren (som jag anmälde till Patientnämnden) faktiskt inte brydde sig om att utveckla! Hennes komplettering på FK:s begäran bestod av att hon skrev att hon tyckte att jag skulle skickas till en.....arbets-någonting.

Direkt efter mötet var jag arg som jag alltid har varit efter att ha konfronterats med Af och/eller FK. Dessa damer sa, precis som så många andra har sagt till mig att det är dess regler som nu är satta och som de måste följa.

JAG BEHÖVER INTE HÖRA DET FLER GÅNGER!

JAG VILL INTE HÖRA DET FLER GÅNGER!!

Om nu de som arbetar med detta tycker att dessa regler är fel och de ser hur illa alla vi sjuka far av denna behandling, så är det väl för fan dax att ställa sig upp och visa lite civilkurage!!

SLUTA BEKLAGA OCH GÖR NÅGOT!!!

Är det några som borde kunna påverka dessa sjuka regler, så är det väl de som arbetar med reglerna jämfört med vad vi sjuka kan göra.

Nu har det gått nästan 5 timmar och jag har lugnat ned mig. Dessutom har en känsla av lättnad infunnit sig. Jag är, på ett sätt, fri nu. Fri att koncentrera mig på att börja må bra. Fri att fokusera på det som får mig att må bra. Det känns som en sorts islossning; den tjocka, syrefattiga isen spricker upp, så att jag äntligen kan ta mig till ytan och andas! Djupa, syrerika andetag som ger mig energi och som får hjärnan att vakna ur sin dvala!    

Det här är det sista inlägget i kategorin "Prövningen". Min nya ansökan om permanent ersättning kommer att få en egen kategori som heter "Sjukpension".

Fridens.    

PS. FK-damen arbetar enbart med rehab, så nu när jag inte längre är med i rehab, så kommer jag att få en annan handläggare. Förmodligen blir det samma som jag hade i somras. Är det någon som blir förvånad? Nä, jag tänkte väl det.

 

margus

12 mars 2011 23:38

Förvånande att 'damerna' var pålästa, det brukar inte höra till vanligheterna.
Hurra för KBT, som ska frälsa oss från allt ont såsom stroke, depressioner, hjärtproblem, diabetes...you name it.
Tänk om det kunde frälsa oss från
'Herr Reichfeldt' också.

http://margus.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...