Ta som exempel hur jag mår nu. Hur jag mådde igår. Då när jag nästan inte orkade andas och hoppades att hjärtat skulle stanna. När man mår så, ja, då är man på botten. Varför låta det gå så långt? Varför inte försöka stoppa upp fallet i stället för att plåga mig själv? Det finns de som hade vägrat att finna sig i att må så; som hade pressat tillbaka det, men det kommer bara tillbaka. Om det inte få löpa hela linan, så kommer det tillbaka. Kanske med dubbel styrka.

Eftersom jag är en känslomänniska, så klarar jag sällan av att "bita ihop och knata på". Dels är min ork för den sortens övningar obefintlig och dels vet jag att det bara blir sju resor värre när jag väl slutar att "bita ihop och knata på". Jag tillåter mig själv att må dåligt även när jag mår så pass dåligt att jag nästan blir rädd (som igår). Att släppa taget, att sluta kämpa emot, att tillåta mig själv att falla hela vägen ned till botten är en skön känsla, på sätt och vis. Jag tillåter mig själv att släppa kontrollen.

Det finns 2 fördelar med att nå botten.

1. Det finns bara en väg bort därifrån och det är uppåt.

2. Det går att få ett bra avstamp när man väl är på botten.

Fridens.

 

Pär

1 maj 2010 21:30

Det finns en 3:e fördel också. När man faller och når botten studsar man uppåt igen...

http://sundback.dyndns.org

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...