Det går inte!

Så länge jag går och vankar och väntar på beskedet från FK, så får jag acceptera att det inte går.

Jag kan inte koncentrera mig!

På någonting.

Styrketräning kräver koncentration och därför åkte jag inte till SATS fast jag hade tänkt det.

Det fungerar med mekaniska plock-sysslor som disk och tvätt, men då kan det vara brist på energi som gör att det inte blir gjort.

Att blogga är svårt och jag skriver en mening i taget med långa pauser emellan.

När jag pressar mig själv, så resulterar det i ångest och trötthet.

Jag känner mig fullständigt VÄRDELÖS!!!

EN sak SKA jag klara av och det är att ta upp LKHF igen; jag har gått upp i vikt, men jag bryr mig inte för jag hade inte väntat mig annat.

O-fridens.