Jag är trött och känner mig förkyld. :-(

Blåsorna på hälarna är mest torrt skinn nu, men fortfarande lätt ömma. Elizabeth Ardens 8 hour-salva, som jag fick av Engeln, hade ingen mirakulös effekt över natten, men jag får prova igen.

Igår var det soligt och Målarmännen var här hela långa dagen. Idag regnar det igen.

Hjärnan har lagt av eller blivit tillfälligt förslöad för jag kan inte ta in skriven text. Jag orkar inte koncentrera mig. Antingen skummar jag igenom och fattar noll av innehållet eller så läser jag ordentligt och då tar det flera timmar. Film och CD-böcker fungerar bäst just nu.

När jag läste Gustav Segerströms kommentar igår, så fattade jag först inte vad det handlade om (den avstängda hjärnan...). Sedan blev jag glatt överraskad. Efter det kom misstänksam skepsis. "Om jag verkligen kontaktar honom, som han föreslår, så vet han förmodligen inte vad jag menar och det där med gratismedlemskap....ha!" Jag letade upp web-sidan och den såg tillräckligt seriös ut för att jag skulle våga skriva. Jag har fått svar! Jag har fått mitt medlemskap alldeles gratis! Jag har skrivit ut första kursbrevet och sedan tog det STOPP. En av delarna i kursbrevet handlar som alltid om mental förberedelse. Suck. Jag har precis vant mig mentalt vid att sluta kämpa med vikten och nu ska jag alltså ställa om mig igen. "Eftersom jag faktiskt blev medlem gratis och därmed inte har lagt ut några som helst kronor på detta, så har jag inte DET tvånget hängande över mig om att jag MÅSTE genomföra detta!" Så snart jag hade tänkt den tanken, så skämdes jag..... Mitt samvete och min moral säger mig att om jag faktiskt har tackat ja, gratis eller ej, så är jag skyldig att göra ett försök! Jag kom på att jag kan dra igång omställningen när jag blir ensam hemma om en dryg månad då Elin och Pär är på Öland. Då kan jag kanske klara av falukorv och äggröra till frukost OCH slippa de skeptiska suckarna och de himlande ögonen som Pär för med sig. "2 dl grädde i maten - HERREGUD!!"

Man KAN må bra trots övervikt - både fysiskt och psykiskt.

Jag vill egentligen inte vara överviktig.

Jag orkar inte kämpa.

Jag vill koncentrera mig på något annat i stället för vad, när och hur jag ska äta för det är så fruktansvärt ointressant!

Det är som med självmordsförsöken; jag ville egentligen inte dö. Jag ville bara ha en snabb lösning på hur jag skulle slippa må så satans dåligt.

Jag vill egentligen inte vara tjock, men det tar så lång tid och det krävs så mycket för att gå ned i vikt att jag inte vet om jag orkar en gång till.

Jag ger mig själv en månad av mental förberedelse.

Tack!

Fridens.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...