Klockan var nästan 12 när Pär och jag knöt på oss MBT-skorna och gick ut (han använder mina gamla som är för stora och som jag köpte förra sommaren) i sommarvärmen. 95 minuter! Det var egentligen för varmt för att gå så långt och den allra sista biten vacklade jag pga BLÅSOR PÅ HÄLARNA IGEN!!!  >:-(   Jag lade i sulorna som jag köpte igår och skorna satt som strumpor, men lägesförändringen av foten ledde till skavsår.....  Blåsorna är inte alls lika hemska den här gången, men jag kommer att ta ur innersulorna. Skorna får hellre var för stora! Jag knep en liten syrénkvist från vår syrénbuske och den står bredvid mig och dofta ljuvligt. När jag kom in, så slet jag av mig skor och strumpor, satte mig ned och drack nästan hela SATS-flaskan med vatten. Sedan drack jag ett glas med ananasjuice + Sprite (vår alldeles egna sommardrink) och jisses, vad det smakade bra! Efter det kluckade det om mig. ;-)

"I natt jag drömde..."  att jag hade en fruktansvärd ångest. Det var så jobbigt och det kändes så pass verkligt att när jag vaknade, så tog det en bra stund innan jag insåg att det varit bara en dröm  mardröm. FY TUSAN!

Min mamma, som inte längre är i livet var den sortens mamma som aldrig ville ha presenter utan alltid, när hon fick frågan vad hon önskade sig, svarade att hon ville ha snälla barn. Om jag hade varit lika påhittig som Alfons Åberg, så hade jag slagit in mig själv i en låda med en skylt om halsen som talade om att jag var "ett snällt barn". Jag var heller inte så pass envis att jag insisterade på att hon skulle få en present - därmed basta! - utan slutade i stället att fråga. Av den anledningen köpte jag aldrig någon mors-dag-present och blommor var inget alternativ eftersom hon var allergisk. Jag försökte inte heller vara extra snäll utan tyckte att jag dög som jag var. När jag hade flyttat hemifrån, så brukade jag skicka ett kort på mors dag och DET tyckte hon om! Mamma hade ändå 6 barn, så tänk vad många presenter hon hade haft möjlighet att håva in..... Jag har bara 1 barn: min snorpis Elin och hon är ett snällt barn av födsel, ohejdad vana och föräldrar som vågar sätta gränser och ställa krav, så jag önskar mig aldrig  "1 stycke snällt barn". Nä, Elin har en lätt materialistisk mamma som tycker om att få presenter, konkreta och inslagna presenter. Nu gör jag ett tankesprång, men har för avsikt att återvända till ämnet presenter. Jag är väldigt kluven till detta med mors dag. Jag har förstått att det är mamman i familjen som ska firas (DUH!), men av vem? Är det bara barnet i familjen som ska fira mamman eller är det även makens/sambons uppgift? Ska man fira mamman av den enda anledningen ATT HON ÄR en mamma eller ska man fira henne för att hon är den bästa mamman? Om mamman har för vana att banka på sina barn, ska hon firas i alla fall? Ska mannen/sambon fira mamman för att hon är en bra förälder eller för att hon har gått igenom det mest uttröttande en kvinna kan gå igenom nämligen förlossningen? Jag, som nästan aldrig har tyckt om att leva, hade ingen större lust att fira min mamma för att hon - klyschvarning utfärdas!! - gett mig den oerhörda gåvan i form av livet självt. Mors dag är en äldre tradition än t.ex alla hjärtans dag, men den är på väg att bli lika kommersialiserad som vilken annan högtid som helst. När det gäller födelsedagar och julafton, så tycker jag att man kan ge varandra en eller MÅNGA presenter, men annars tycker jag inte att man ska ha speciella dagar för känsloyttringar alternativt ömhetsbevis. Jag tycker att man ska dutta så'nt omkring sig varje dag året runt i stället. Samtidigt så ÄR det ju kuligt med paket..... Nu är jag tillbaka efter tankesprånget! Jag är medveten om att jag motsäger mig själv. *skammens rodnad färgar mina kinder*  "Dutta ömhetsbetygelser över hela året, men se till att ge mig konkreta paket på mors dag!!"  Suck. Det har varit väldigt si och så med mors och fars dagsfirande hemma hos oss. Det sista jag gav till Pär på fars dag var en urfin nalle från "Bear Factory" som låg i "Debenhams" (som inte längre finns kvar). Året efter tror jag att mors dag föll ur både Pärs och Elins minnen med en sådan skräll att jag blev förolämpad och efter det bestämde jag att vi inte ska fira de dagarna och på den vägen är det. Pär ringer sina föräldrar på respektive dag, men mina föräldrar finns, som sagt, inte kvar. Jag tror att jag ska börja fira mig själv! Med tanke på hur det senaste året har varit och med tanke på att Elin faktiskt har gett mig både ett silverarmband och en liten nalle med "Världens bästa mamma!" tryckt på sin rosa tröja, så verkar det som om jag faktiskt är en helt ok mamma. Jag tycker själv att jag sköter mig bättre än vad min mamma gjorde. Vet ni vad man OXÅ kan göra?? Man kan sluta fundera så himla mycket hela tiden! Önska går ju....

Det var kloklippardax av marsvinen och då har vi tagit för vana att väga dem när vi ändå håller på. Astrid har ökat i vikt med ett helt hekto den senaste månaden och är medlem i "Kvarts-kilos-klubben"! Samma med Elsa. Ester ligger stilla i vikt vilket betyder att hon INTE äter upp maten för småttingarna när de är tillsammans i övre buren på nätterna. Resten av gänget går upp i vikt eller ligger stilla precis som de ska. :-)

Fridens.

 

Nannis

31 maj 2009 17:15

Drinken lät god, det måste jag testa! :)

Skavsårsplåster är en duda-gåva om man vill promenera fast man har blåsor!

Ha det gott :)

http://nannis.bloggse

 

Pär

31 maj 2009 18:12

Hmm, jag skulle gärna fira dig på morsdag av en massa anledningar men nu har du ju sagt att du inte vill. Det är ju några år sedan nalle-incidenten så vi kanske kan börja firandet igen nästa år?
Marsvinens viktkurvor finns i inlägget som min blogglänk (nedan) pekar på.

http://sundback.dyndns.org/?p=1221

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...