En typisk situation för mig/hemma hos oss:

Idag lagar Pär middag vilket innebär att jag diskar. Elins lunch bestod av köttbullar och spagetti som hon lagade själv. Vi har en regel att hon då diskar ur både kastrull och stekpanna eftersom HON inte skulle tycka om att någon lämnade det efter sig de gånger hon har middaxdisken. Min lunch bestod av äggröra och några prinskorvar i en och samma stekpanna (det blev inte bra). Stekpannan lämnade jag att svalna. Elin och jag åt lunch till en film. Pär åt lunch i köket och satt sedan kvar med sin programmering. Innan filmen var slut, så tog jag en paus och bar ut brickan i köket för att ta hand om senare om ingen annan gjorde det. Det var en lång film, 2 timmar och Pär dök upp ibland. När filmen var slut, så hade Elin diskat undan 1 av 2 kokkärl. "Kunde INGEN annan ha plockat undan brickan??!!" frågade jag och besvarade själv frågan genom att muttra något om att ".....just det! vi kör ju inte med det systemet hos oss utan om man hjälper till med något, så är det aldrig utan att få någonting tillbaka.....". Pär hade suttit i köket hela tiden, men inte slagits av tanken att han kunde göra det. "Eftersom INGEN har gjort det, så kan du inte skylla på bara mig." var hans klena försvar. BAH!

Det är först nu som jag kommer till själva skillnaden mellan PMS och ångest. När det handlar om PMS, så blir jag lätt irriterad om det är stökigt som det var i köket och jag blir arg när det verkar som att det är endast jag som hela tiden plockar och rengör. När det är PMS, så brukar det hjälpa för mig att göra något åt det jag är irriterad på inklusive extra slammer och dunkande och sedan känns det bättre. När det handlar om ångest, så trappas allt upp medan jag håller på och i hjärnan drar det igång tankar om att det kanske inte vore så dumt med en långpromenad eller en tur till Stockholm bara för att få komma hemifrån eftersom det nog slutar med att jag bara skriker ordlöst rakt ut om jag stannar kvar. Idag handlade det om ångest och jag har fortfarande ångest nu medan jag skriver. Jag har tagit mina Theralen-droppar för en dryg halv timme sedan och de har inte fått effekt än, men frågan är om 5 droppar räcker idag? Helst av allt vill jag ta pipetten ur flaskan och hälla i mig rubbet. Jag har precis lyckats ta mig ned till 5 droppar igen efter att ha varit uppe och sniffat på 15 droppar och vet inte om jag vill börja om igen. Jag ska tala med min läkare om detta när jag har fått besked om vilken tid jag ska träffa henne (jag har bokat tid via vårdguiden, men ännu inte fått svar).

Eftersom jag ändå är på det humöret, så kan jag fortsätta att gnälla över vår toalett som FORTFARANDE bara har halv spolstyrka. Nu har den varit trasig i mer än 5 månader! Det är irriterande och den blir grisigare oxå eftersom spolningen i den främre delen saknas. Pär går fortfarande inte med på att jag ringer en hutlöst dyr reparatör utan säger att han ska fixa delar och laga den själv. Han är inte lika angelägen heller eftersom det inte är han som är hemma hela dagarna och går på toaletten med jämna mellanrum. Av någon anledning, så är det ingen annan än jag som rengör där inne heller. Jag vet att det är min uppgift de gånger vi städar, men det behövs rengöras oftare än så.

Finns det något annat att gnälla över? Jo, min bärbara CD-spelare fick sig en liten snyting igår när jag hade den i förklädesfickan medan jag lagade mat och det verkade vara dödsstöten. Den 1 maj undrade jag hur många gånger jag kan tappa den innan den lägger av för alltid och det verkar som slutet närmar sig. Varje gång jag byter CD, så måste jag vicka lite på själva laser-mojen för att den ska piggna till och fatta att det är en skiva i vilket den annars påstår att det inte är. Jag orkar inte ta reda på om Ellos, där jag köpte den, har någon garanti för jag tycker inte att mitt slitage på den har varit normalt med tanke på hur många gånger jag har tappat den i golvet pga ren och skär klumpighet. Jag har inte samvete till det, så jag får köpa en ny i stället.

Pär och jag promenerade i 75 minuter i bra tempo och det var skönt trots att jag hade min plastpåsetäta, superprassliga regnjacka på mig.

Fridens.

 

Gröngöling

9 maj 2009 20:02

Jobbigt att ha ångest, känner med dig.
De senaste åren har jag mått pyton väldigt ofta och det kan ha med hormoner kring menscykeln att göra. Det känns precis som ångest och depression på en gång. Jag har etiketten "hormonbesvär" på det, men det känns inte speciellt mycket bättre för det. Som idag, jag känner mig yr och "overklig" och jättetrött och tung i sinnet, har en malande ångest.
Ska det vara så här, kan man undra. Är det normalt.
Det känns i alla fall mycket som ångest.
Hoppas du mår bättre snart.
Kramar!

http://grongoling.bloggagratis.se

 

Elin

10 maj 2009 12:22

Jag glömde stekpannan... Förlåt.

http://skissat.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...