Orken är på väg tillbaka.

Flera nya och trevliga blog-bekanta.

Alla positiva omdömen till mina alster.

Fridens.

Samma tankar varje mars-slut och varje oktober-slut: varför håller vi på med detta trams med att mixtra med tiden??  1 timme hit eller dit borde inte utgöra någon skillnad, men ju äldre jag blir desto mer känner jag av omställningen. Konsekvenser av omställning till sommartid blir för mig att jag förlorar 1 timmes sömn (aldrig bra - jag tycker om att sova!), jag KASTAR mig ur sängen eftersom klockan säger att det är nästan lunch när det egentligen är sen frukost, jag blir inte hungrig på mina vanliga hunger-tider eftersom kroppen ligger 1 timme efter MEN det är härligt att det är ljust längre! :-)

"Dubbla slag" är lättläst (det tog inte lång tid att läsa 100 sidor), men den är inte bra. Att skriva om det man känner till är väl en bra regel om man vill skriva en hel bok. Om man väljer att skriva om någont okänt, så får man ge sig iväg på efterforskningar. Malin Persson Giolito har arbetat på advokatbyrå och hon är gift och har barn i plural, men även om hon skriver om det hon känner till, så är det inte bra. Boken handlar väldigt mycket om hur det är att arbeta som advokat och en del om hur det är att försöka balansera karriär och familjeliv. Det jag saknar är personbeskrivningar (framför allt av huvudpersonens äkta hälft), miljöbeskrivningar och en förklaring till VARFÖR hon är gravid för tredje gången när de knappt klarar av de 2 barn de redan har??? Nä, den boken åker upp på övervåningen utan att jag har läst ut den! 

Den budget som Pär har lagt upp och som jag nämnde i gårdagens "Tacksamhets-inlägg" innebär att jag har en hel del pengar att göra vad jag vill med. Inte dumt. Inte dumt alls! Jag ska utnyttja de pengarna till att locka mig själv med en belöning för att verkligen komma iväg till SATS i morgon. Något nytt att läsa? Nya ljus? Lyx-choklad? Något från Body Shop? Möjligheterna känns oändliga! ;-)

Fridens.

Jag tittar igenom Canal+ filmtablåer för kommande vecka och får syn på en film med följande handling:

"Amerikansk dramakomedi från 2007. Jeffs liv är en katastrof. Han har Tourettes syndrom, ADHD, inlärningssvårigheter, balansproblem, och är fullständigt beroende av sina föräldrar, trots att han är över 30. Men så träffar han Lynn, en tjej som själv inte är alldeles stabil men som kanske kan hjälpa honom ändra sitt beteende en smula."

När jag läst igenom beskrivningen, så är min första tanke: "Fy tusan för att dras med allt det där!!" och sedan undrar jag hur man kan vinkla detta till en komedi utan att det blir fel.

När jag ser vad filmen heter (observera att det är den amerikanska originaltiteln!), så vet jag att jag inte vill se den. Filmen heter "My life as an idiot".

Är det jag som överreagerar? Jag tycker att titeln är makalöst smaklös och fördomsfull! Amerikansk drama-humor?

Fridens.