Natten till igår var orolig; Elin hade svårt att somna och dessutom ont i öronen (varför?). Pär kunde inte heller sova. Jag var aptrött, men satt uppe till klockan 1 för Elins skull. Det slutade med att både Elin och Pär sov i soffan (det är en hörnsoffa, så man får plats) medan jag vräkte mig i dubbelsängen. Toalettbesök klockan 4. Jag vinglade tillbaka till sängen och sov till 7 ungefär. Mitt sista inlägg för igår gjorde att jag hade svårt att somna. Väldigt svårt och de konstiga drömmarna kom som ett brev på posten. I en av drömmarna var det vinter och jag var hemlös...... Toalettbesök vid 4-tiden. På tisdagar kommer Pär att gå upp med Elin och skjutsa henne till skolan eftersom Elin tycker att det är skolveckans tyngsta dag och det gör att jag får sovis; jag tog mig ur sängen vid 10. Jag är trött och tung i både kroppen och till sinnes. Jag har lärt mig att inte oroa mig för det som jag ändå inte kan påverka förrän det är dax, men när det gäller min framtida inkomst, så ligger avgörandet inte hos mig och det finns INGENTING som jag kan göra för att förbereda mig. Jag känner mig maktlös och trött på livet.

 

sus

1 april 2008 13:01

Jag skickar en varm medsysterkram.
KRAM!

http://sefyrin.bloggagratis.se

 

Annie

1 april 2008 15:42

En piggapådej-kram härifrån Älvsjö.
Hur mår Lotta idag?

http://peek-a-boos.bloggagratis.se

 

malin

1 april 2008 16:23

Åh, jag blir så arg.
Varför ska man behöva må dåligt pga.av sådana saker!
Ekonomin ska man inte behöva oroa sig för som sjuk, men idag är det så.
Det räcker väl med att vara sjuk!
Besökte för övrigt en vän idag, som varit sjuk i 10 år, deprimerad mm. haft det jätte , jätte jobbigt.
Hon är fortfarande sjuk, men mår så otroligt mycket bättre.
Så skönt att se henne, jag vill bara säga, ge inte upp, det kan vända!

Många kramar

http://pillris.blogg.se

 

Nannis

1 april 2008 17:11

Jag förstår din situation vad det gäller väntan på besked från fk/ekonomin. Man är helt maktlös, och det är väntan som är värst. Men rent realistiskt så om ingen drastisk förändring skett vad gäller din hälsa/arbetsförmåga sedan förra beslutet så kommer de med stor sannolikhet att göra som i mitt fall - förlänga utan problem. *KRAM*

 

Marianne

1 april 2008 21:27

Vi är tyvärr många som sitter i samma båt. Och jag förstår att du mår dåligt av det. Ingen ska behöva vara beroende av en annan persons inkomster. Jag kan inte mer än ge dig en kram och hoppas på att framtiden ska bli bättre för de som är sjuka och arbetsoförmögna än den ser ut just idag.

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

margus

2 april 2008 11:09

Ja, vi är många som kommer att få våra näsknäppar nu. Vi får trösta varann och jag känner verkligen med dig.
Några tips till oss alla för att stå ut under tiden:
1. Ta inte ut något i förskott, för då gör det ont TVÅ gånger.
2. Använd karlars berömda mantra "det ordnar sig" så länge det bra går. Då kan man låtsas som inget tills det inte hjälper längre. Och, vem vet... det KANSKE ordnar sig... man vet ju faktiskt inte.

http://margus.bloggagratis

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...