Jässssss - idag kom jag iväg på en promenad!!!

Den klibbiga luften var borta och det gick att andas. Det kändes ganska tungt, men det positiva med att vara igång igen övervägde. Det blev premiär för min stegräknare och i början satt den på byxlinningen och gav inte alls utslag. Sedan flyttade jag ned den till kanten på byxfickan och då vaknade den. Vid det laget hade jag promenerat ca 20 minuter och resten av sträckan var 2149 steg. Den sammanlagda tiden blev ca 60 minuter, så jag borde kunna lägga till 500 steg. Jag hade en stegräknare förut som var en enkel variant och som jag fick på köpet med mina första gångstavar. Den nya är en klar uppgradering och visar både förbrukade kalorier, sträcka i kilometer och effektivt steg-antal. Den är av märket Silva och finns hos Teknikmagasinet, men även hos Clas Ohlson och där är den 80 kr billigare. Jag passerade vårt lilla centrum på väg hem och tittade in på "White living" för att hitta en present till Lajla och Kjell på lördag. Vi vill inte ge bort vare sig blommor eller vin utan något mindre traditionellt (för oss). Det blev ett påse med kanel- och äppelte och ett blockljus med doft av rostade hasselnötter. Personligen avskyr jag doftljus eftersom de flesta bara stinker parfym och är kväljande, men det här med hasselnötter verkar inte dumt och så hade det en härligt nötbrun färg.

För ett par år sedan köpte jag "Normal" på DVD; en film med Jessica Lange och Tom Wilkinson. Den hamnade i kategorierna  "Den var inte vad jag trodde att den skulle vara" och "Blir förmodligen bättre av en andra titt". Det dröjde ända till idag innan jag tog mig en andra titt och den är BRA. Suveräna skådespelare och en av de få amerikanska filmerna där det handlar om vanliga människor som inte är modell-snygga. Tänk dig att du har varit gift med en man i 25 år när han avslöjar att han, i större delen av sitt liv har känt att han vill byta kön?

Med start igår, så ska både Pär och jag skärpa till oss i ätandet. Han har fått bra ordning på löpandet och nu gäller det ätandet. Han kommer faktiskt att fortsätta laga maten, ett tag i alla fall och jag får diska. Jippie. Det blir större tyngdpunkt på viktväktarmat och annan smalare mat. Han brukar pika mig när jag avviker från den smala stigen, men jag VET att han kommer att ha större problem med att ställa om sig än vad jag har. "Det är väl bara att sluta äta." sa jag till honom igår med mycket spydighet i tonen för att ge igen för att han sa samma sak till mig när Ciprlexen ökade mitt sug. Jag tycker om att dricka mellan-mjölk till maten, men det har jag minskat till nästan noll. Pär tycker om att dricka öl till maten och det är nog någonting som HAN kan trappa ned på. "Men jag ska ju inte gå ned i vikt lika mycket." blev hans argument, men vad det med saken att göra. Nu dricker vi vatten båda två.

Slut för idag.