Det blir ingen fettsugning. Det var en väldigt trevlig äldre läkare och han höll med om att det finns "en hel del fett" på magen, men han rekommenderar inte att fettsuga. Å ena sidan är det inget alternativ till viktminskning (det vet jag ju redan) och en fettsugning ger inte en SÅ stor skillnad i vikt. Å andra sidan är det ingen idé att göra ingreppet om det handlar om endast en liten fett-mängd med tanke på bl.a nedsövning med narkos. Han rekommenderade att jag kontaktar en dietist igen, att fortsätta att gå ned i vikt och att kontakta dem längre fram. På sätt och vis hade jag väntat mig det här beskedet och tanken på operationen har känts, minst sagt, läskig, men besvikelsen överskuggar det. Jag känner mig gråtfärdig och nedtryckt och det känns som om jag aldrig kommer att bli (något så när) smal igen. Hopplöst, för att summera med ett enda ord. Min första och instinktiva reaktion är att skita i allt, krypa upp i soffan med allehanda godsaker och dämpa de jobbigaste känslorna med Theralen. Det är för att ändra sådana destruktiva tankebanor som man går i kognitiv beteendeterapi. Jag är medveten om att det enda resultatet jag får ut av att göra så är dåligt samvete, en "jag är ynklig"-känsla, fler kilon att släpa på och sedan får jag börja om från början. Trots allt är jag en bit på väg (DET GÅR BARA SÅ SATANS LÅNGSAAAAAMT!!!!!) och jag ska fortsätta så. Jag har hittat en sorts balans mellan att äta och att träna och jag kommer inte att ta hjälp av en dietist även om det finns någon som är trevligare än den jag fick träffa.

Vid 15-tiden låg jag i soffan och slumrade när jag hörde ett muller utifrån. Jag antog att det var pendel-tåget, som kan höras väldigt nära om vinden blåser åt det här hållet. En kort stund senare mullrade det igen. Det lät starkare. Det ÄR ÅSKA!!!! Nu har det hållt på i en dryg timme och ett tag dundrade det så rutorna skallrade. Det blev i alla fall ETT plus den här dagen. Tack för det, Tor!

Igår läste jag ut "Cementträdgården"; den var bara 168 sidor lång. Halv-bra. Det var inte mycket i boken som stämde överens med, det jag minns av, filmen. Filmens handling var utbroderad. Nu läser jag "Wish you were here" av Mike Gayle. Hans böcker är mysiga! Jag sitter ofta och småler och det händer att jag skrattar högt. Rekommenderas varmt!

Adjö.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...