Jag sov inget vidare i natt, men det förvånade mig inte för så är det alltid den första natten jag är ensam hemma. Klockan 20 över 6 gick jag på toaletten och sedan fick grisarna sina frukostgrönsaker och så passade jag på att ta mina mediciner. Sedan sov jag till och från till närmare 12.

Det är bara 2 plusgrader idag och det har snöat en del. Visserligen är det ingenting som fastnar på annat än den snö som redan ligger där, men ändå.... Jag är trött på vintern! Efter lunchen gick jag min 70-minutersrunda i snöbyar och blåst och det var väldigt skönt. Närapå endorfiner. Flera bra gånglåtar direkt efter varandra. Jag slank in på Konsum och köpte 2 tulpanbuketter som ett sätt att fira sjukersättningen. Nu dricker jag det sista av den senaste omgången Kusmi-te. Jag skulle kunna beställa mer för att fira ersättningen.....   

Nu är det slut med.....

.....ekonomisk oro.

.....medicinska kränkningar i samband med FK.

.....förnedring inför FK.

.....ifyllande av ansökningar.

.....jakt på läkarutlåtande från läkare som helst bör ha känt mig ett tag.

.....ovisshet.

.....känslan av att inte bli trodd.

.....upplevelsen av att ha en sjukdom som inte räknas.

.....oro för vad regeringen kan hitta på för att försämra ytterligare för oss sjuka.

Den enorma lättnaden som jag var så säker på skulle infinna sig har inte gjort det, men jag tror att en känsla av lättnad kommer att dyka upp i olika sammanhang framöver, i sammanhang där jag påminns om att tjafset är slut för min del.

Fridens.