DN har en kort artikel om nät-dejting som, trots att den var intetsägande, drog den igång min hjärna tack vare egna erfarenheter. Människan får tydligen ångest till följd av det stora utbudet av partners. Människan klarar tydligen inte av lita på att hon har valt rätt utan fortsätter att leta. Suck. Det är synd om människan. (ironi!) Vad kom först? Hönan eller ägget? Vad började allt med? Att människan ville ha fler partners att välja mellan eller lärde sig människan att vilja ha fler partners att välja mellan när utbudet ökade? Det är inte helt oviktigt anser jag.

Är det inte så att det är skamligt att vara nöjd med det man har? Att man är lat eller rädd om man inte hela tiden strävar efter förändring.

När jag träffade Pär genom SSKF 1990, så fanns inte internet. Det är inte mer än 20 år sedan, men vår tids dator var knappt uppfunnen och  jag såg en annons i en tidning av papper som jag klippte ur och fyllde i och skickade in för att få mer information och den första kontakten togs via telefon (obs! ej mobil). På den tiden när det inte fanns så många förmedlingar att välja på, så fick jag intrycket av att den som sökte hjälp med att hitta en partner på det här sättet var betydligt seriösare än dem ute i krogsvängen. I förmedlingen var det ett överskott av herrar vilket gjorde att det blev för många träffar för mig, men jag fick ingen ångest utan jag tog en paus och började sedan om igen. Det klickade högljutt på Pärs och min första träff den 3 augusti 1990 och jag har sedan dess inte tvivlat över att jag valde rätt. Jag har inte känt något behov av att se om gräset är grönare någon annan stans; mitt gräs är bra precis som det är även om det är brunt, på gränsen till svart, ibland.

Jag tror att människan har tappat tron till sin egen instinkt, sin egen magkänsla. Man måste våga lita på sina val för om man inte kan det, så blir jagandet evigt och stressigt. Vad är det man är ute efter i ett förhållande egentligen? Varför letar man hela tiden efter någon som är perfekt när man själv knappast är perfekt? Man måste fråga sig vad som är rimligt att kräva av en eventuell partner. Ständig romantik och veckosluts-resor utomlands. Bubbelbad med champagne när helst man har lust. En partner med gott om pengar som h*n gärna spenderar på dig. Bara glass och ballonger och ingen varadag. Om man letar efter det, så är det kört från start. Om man däremot letar efter någon som man tycker om att vara med, att prata med, som tycker om en trots de mindre trevliga sidorna, som delar flera intressen med en, men framför allt värderingar. Om man letar efter det och vågar lita på instinkten och magkänslan när Det Känns Rätt, ja, då ökar chanserna avsevärt!

Jag har 2 regler som jag lever efter och de är  "Behandla andra som du själv vill bli behandlad" (kan aldrig bli fel!)  och  "Livet blir så krångligt som du gör det" för det finns mycket i livet man kan påverka och man har alltid, alltid ett val.

Fridens.   

 

Viktoria

12 augusti 2010 07:58

Underbar historia! Googlade på SSKF för jag har aldrig hört talas om det, är det svenska skärgårdskryssare? Hmm, jag har så mycket att säga om detta så jag tror jag måste skriva ett eget inlägg och stjäl helt ogenerat min inspiration från dig!

http://vickileh.bloggagratis.se

 

riesling

12 augusti 2010 10:04

Du är klok som en bok!

http://riesling.bloggplatsen.se

 

sussi

15 augusti 2010 08:01

Själv träffade jag min make via kommradio 1988 men vi vart ett par -89 :)

Idag klara många inte av ensamheten. Så de jagar dejt på nätet, är i hop ett tag ser de fungerar inte dumpar och jagar igen :(

http://fritidsforskare.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...