Den åttonde tejpningen som visade sig bli den sista. Nu ska tejpen sitta i ca 4 dagar och efter det gäller de hälkuddar som jag beställde och som kom idag, hälkuddar och tålamod. Tålamod, jo, pyttsan! Jag har suttit inspärrad i 4 veckor nu och håller på att bli knäpp och allt mer deprimerad. Hur tusan ska jag kunna ha tålamod att hålla mig i skinnet i kanske så lång tid som ett år?! Stötvågsbehandling (Radial Shockwave Therapy) blir nästa steg. En behandlingsform som använts länge vid njursten och när det handlar om hälsporre, så gör stötvågorna att ärrvävnader och kalkbildningar krossas vilket, åff kårs, stimulerar läkningen. Behandlingen är dyr (500-700 kr/behandling och det rör sig om ca 4 stycken), men jag hittade en klinik inne i Stockholm som tar frikort och jag har kontaktat dem. De har en väntetid på 6 veckor, men det har jag tålamod till. Tror jag.

Jag promenerade till vc, men jag tog faktiskt bussen tillbaka. Allergin är hemsk idag med och jag har maxat dosen för ögondropparna och jag får en viss lindring av att badda runt ögonen med ljummet vatten när det känns som om de är på väg att klibba ihop.

Varför måste jag ta så många antidepressiva och ångestdämpande mediciner?

Varför fungerar inte LCHF för mig?

Varför fick jag en tjurig hälsporre som inte läker som jag vill?

Varför fick jag sån SKIT-DNA??!!!