Elin var väldigt orolig för hur Selma skulle reagera på fyrverkerierna och det blev några sms-rapporter runt midnatt. Marsvinen reagerar inte nämnvärt. De är kanske undrande till allt smällande, men inte mer. Selma reagerade likadant, men eftersom jag inte kunde ta något för givet, så såg jag till att hennes hopp & skutt-tid var över i god tid innan tolvslaget. Jag lämnade taklampan tänd för att undvika alltför mycket flimrande och blixtrande utifrån för det räckte bra med allt buller. Vid ett tillfälle satt hon blickstilla i buren, maximalt uppmärksam, men sedan mumsade hon hö som vanligt och knäckebröd (kvällen till ära). Jag hade nog trott att hon skulle söka skydd i sitt krypin i buren, men hej vad jag bedrog mig. När jag gick och lade mig halv 2, så var allt lugnt igen och jag kunde släcka både hos Selma och hos småbusarna.

Nu är Pär och Elin hemma igen och i vanlig ordning är det en psykisk omställning för mig. Jag har inte varit i toppform idag över huvud taget. Vaknade med en rejäl huvvevärk och avslutar dagen på samma sätt. Jag har varit trött och orkeslös. Årets första månadsvägning visade på 2 extra hekton jämfört med den förra vägningen. 2 hekton på en månad - det är väl ändå inom den sk. felmarginalen vilket är det samma som ingen skillnad. Tycker jag. Svällande ben- och armmuskler väger ju en del, eller hur? Så svällande de nu kan vara när det handlar om 2 hg......

Nu ska jag se den tredje och sista delen om Palme. Han blev ju vald till årets politiker, men han borde bli vald till 1900-talets politiker, tycker jag. 

Halv-fridens.