Så här fungerar psyk-vården

Det jag hade i bakhuvudet när jag krävde att få en läkarkontakt inom psyk var att jag skulle ha skickat in en ny ansökan om permanent ersättning i juli månad. Min ersättning går ut den sista oktober och eftersom FK:s normala handläggningstid är 120 dagar (4 månader), så hade jag planerat att skicka in min ansökan i så pass god tid dvs. i juli att jag skulle slippa bli utan ersättning i flera månader i väntan på besked.

Den andra tanken jag hade i bakhuvudet var att läkaren skulle kunna skriva ett utlåtande som inte baserades på gamla journalanteckningar utan på att läkaren kände mig hyfsat och för det krävdes regelbundna träffar, kanske en gång i månaden.

Nu sitter jag här med en knapp månad kvar med sjukersättning och jag har träffat läkaren vid endast 3 tillfällen med start i mars.

Vid det första mötet fick jag förtroende för AH mycket tack vare att hon blev så upprörd över KBT-fanatikern. Vid det tillfället var jag i behov av ett intyg som visade att jag var för sjuk för att delta i samverkans-prylen. Hon sa att hon skulle skriva ett och skicka till mig, så snart som möjligt.

Inget hände.

Nästa besök var den 1 juni (2,5 månad sedan första besöket) och då erkände hon att hon hade glömt intyget fullständigt. Hon skrev ut det medan jag satt där. Mitt förtroende för henne blev naggat i kanten. Vi kom överens om att träffas i augusti igen för att skriva ihop utlåtandet.

Jag fick tid, inte i augusti utan i början av september (2 månader sedan förra besöket) och just den dagen mådde jag inte bra. Jag hade genomgått ect-behandlingar utan större effekt och jag orkade inte prata. Vi enades om att byta Cymbalta mot Tryptizol och hon sa att jag skulle få en ny tid om 2 veckor för att följa upp medicinbytet. Att vi inte snickrade ihop utlåtandet där och då som vi enats om tidigare gjorde att mitt förtroende för AH blev ytterligare sämre.

Nu har det gått nästan 3 veckor och Pär har ringt kliniken för att fråga vad de håller på med. AH kommer inte tillbaka förrän den 4 oktober och det syntes ingen notering om återbesök för mig. Dessutom hade hon skrivit i journalen att jag inte behövde utlåtandet förrän den sista oktober! Är jag så otydlig i mina förklaringar eller är det hon som faktiskt är dum i huv'et?!

Nu kan jag glömma all fin planering och se fram emot 4 månader av ovisshet och utan ersättning. Tack för det, psykvården! 

Jag kommer att skriva ett brev till AH där jag tar upp hur missnöjd jag är. Jag har ju skrivit i bloggen om varje enskilt möte, så jag har mina journalanteckningar jag med!

O-fridens.

 

sussi

26 september 2011 13:12

De tragiskt och upprprörande hur de gått till. Men sjukvården är sjuk.

http://fritidsforskare.wordpress.com

 

margus

26 september 2011 17:56

Man blir så less av att höra hur dåligt allt är. Läkaren är klart dum i huv'et som inte fattar hur dåligt FK jobbar... eller vill dom inte veta?
I dagens vård måste man kunna driva sina ärenden själv, men den som är sjuk är i underläge och beroende av att ANDRA gör SITT jobb. Jag frå krupp av alla liknande berättelser, men de SKA fram. Bra att du bloggar om detta.

http://margus.bloggplatsen.se

Ewa

27 september 2011 10:36

Tack! Hur ska det annars komma fram?

 

BM

28 september 2011 12:24

Ja, det är detta som kallas för svensk läkarvård.
Helt galet och upp och ner!
Lycka till!
Kram BM

http://alkoholmissbruk.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kajsa är nu helt återställd i vänster ben, men är fortfarande lite halt på höger ben. När vi kom hem i lördags kväll och hittade Lillan död, så var Kajsa rejält uppskrämd vilket får mig att misstänka att Lillan inte dog stilla och fridfullt utan att ...

*Både Elin och Pär har varit dårförkylda. *Veterinärbesök på torsdagen. *Flera timmars städning på fredagen. *Svärisarnas dubbel-kalas på lördagen. *Lillan som lämnade oss på lördagen. *Kajsa har gjort illa höger bakben lagom till att hon h...

För 2 år sedan kom Socialstyrelsen fram till att den effektivaste behandlingen av alla former av depression är kbt och det var ingen som helst tvekan om det för de kunde backa upp sitt beslut med mängder av forskning och undersökningar som tydligt vi...

Lillan har dött. Hon dog hemma i buren medan hon var sällskapsdam hos Kajsa. Vi var hos svärisarna och hade det väldigt trevligt medan stackars Lillan dog. Hon blev hela 6 år och har inte varit sjuk eller skadad någon gång under dessa år. Vår pantert...

Pär tidigt i morse: Håll ett öga på Kajsa för hon åt dåligt av frukosten. Jag, halvt sovande: Mmmm....ok.....hejdå...... Elin, ungefär 3,5 timme senare: Mamma, det är nå't fel på Kajsa! och det lät som om Kajsa allraminst led av krampanfall eller...