Jag läste en artikel i DN som handlar om ett tv-program som heter "Jakten på lyckan".  Många av nutidens fenomen kan jag känna igen mig i, men inte detta att hela tiden sträva efter att bli lycklig. Är det verkligen så att många, många hela tiden jagar efter lyckan? Jag fick ingen som helst aha-upplevelse när jag läste artikeln och jag kommer inte att se programmet.

Steg ett är väl att definiera vad lycka är, vad lycka innebär för en själv för man kan ju inte jaga efter något som man inte har definierat. Det stod en intressant sak och det är att många förväxlar lycka med att vara lyckad ("rik, snygg, framgångsrik och frisk") och då kan jag förstå om man når fram till dessa mål och ändå inte är lycklig, att förvirring uppstår.

Ni som läser min blog, jagar ni efter lyckan? Upplever ni det som att det finns outtalade krav på att ni ska vara lycklig? Jag upplever inget så'nt!

Precis i slutet står det: 

"– Men själv kan jag bli sjukt provocerad av folk som ska ”njuta av det lilla” och sitter och kuttrar ”åh, vilken underbar kopp kaffe”. " Där kände jag igen mig! Jag är övertygad om att om man har förmågan att känna lycka, glädje, tillfredsställelse i de små sakerna, så har man mycket mer glädje i sitt liv över huvud taget och ju mer glädje man har i livet desto större är chansen att bli lycklig. När man väl har lärt sig att uppskatta det lilla, så kan man sluta att jaga. Det är svårt att övertyga mig om något annat!

Fridens från en som är lycklig i sin lilla värld!    

 

Livsnjutaren

11 januari 2011 13:22

Håller absolut med! Jag blev provocerad på det sista uttalandet faktiskt :) Överstressade personer slutar uppskatta det lilla, vilket verkar vara fallet här...

Ewa

11 januari 2011 14:25

Det borde vara mindre stressande att njuta av småsaker än att jaga efter de stora....

 

Annie

12 januari 2011 08:23

Håller med. Förstår inte riktigt strävan efter rysk kaviar, flådiga bilar, framgång i yrkeslivet och rosa champagne.
Vad som är RIKTIG LYX är att ha TID. Tid för sej själv och sin familj. Och LYCKAN är helt beroende av vad man gör av den tiden, (även om det så bara är att sitta och titta på en film tillsammans, eller läsa en bok i sin ensamhet). Så är det åtminstone för mej.

http://www.peek-a-boos.bloggagratis.se

Ewa

12 januari 2011 11:58

Instämmer!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...