Bland det mest tillfredsställande som finns är burstädningen på torsdagarna. Snarare resultatet av städningen. När jag städar nedre buren, så sitter jag på golvet med allt jag behöver inom räckhåll och med burens lösa inredning som staket för att marsvinen inte ska hoppa in i buren innan jag är färdig. (Pär gör inte så och nästan varje söndag, som är hans burstädardag, så hörs det "Nä! Inte hoppa in än - det är inte färdigt!", men jag tror att han väljer att göra så.....) Marsvinen är vanedjur för medan jag städar, så ligger alltid Lillan i tältet och Ester i det stora huset medan de andra trängs runt om. Ibland kommer Lotta eller Humlan för att kolla vad som händer. Tidigare hade jag Nåna som satt alldeles bredvid staketet och mumsade hö tills hon såg att spånet lades in. Då visste hon att det nästan var färdigt och blev lite otåligare; stod på bakbenen och kikade in. Nu för tiden har jag Humlan (samma ras som Nåna) som börjar cirkla otåligt när hon ser att spånet läggs på plats. Sedan lägger jag tillbaka gång-broarna som leder in till buren och då kommer alla tassande. Efter broarna ställer jag in en skål med torrfoder och då är Lillan där för det är hennes favoriträtt. Sist, men inte minst, lägger jag in en stor bunt hö och då dröjer det inte många sekunder innan alla 7 sitter runt den och allt som hörs är deras mumsande. Jag sätter dit burdörren och flaskorna med kallt, fräscht vatten, men det märker de inte för de är i Höhimlen. Det är tillfredsställande att faktiskt kunna se att de uppskattar att det blir rent för deras beteende i stort gör inte att man tror att de uppskattar så'nt.   

Fridens.

Igår eftermiddag var jag trött, varm och irriterad och ögonen sved, så att tårarna rann. Då tog jag en dusch och avslutade med kallt. Sedan drack jag kallt vatten och så kändes det lite bättre. Jag satt mycket i soffan igår. För mycket och på något sätt fel. Att jag hade suttit fel upptäckte jag när jag diskade för då fick jag överdj-t ont i ryggen och nästan kramp i höger sida. Då blev jag gråtfärdig igen. Efter disken blev det te och "Vänner", men vid det laget hade jag så ont att jag inte kunde sitta bekvämt i soffan och ögonen bara kliade och kliade och kliade, så strax före 21 tog jag mina ögon och lade mig för natten i ett mörkt och svalt sovrum. Jag sov hyfsat trots att jag hade ganska ont.

Idag har jag inte lika ont och jag har inte varit längre ut än på balkongen, så jag har inte utsatt mig för så mycket pollen vilket känns i ögonen direkt; de kliar inte alls lika mycket idag.

Det är +22 grader och temperaturen kommer nog att stiga högre än så. På AftonPressens löpsedlar stod att läsa, i förra veckan, om ryss-värmen som är på väg och hur länge den skulle bli här. Det är kanske ryss-värmen som har kommit nu då, eller? Alla fönster + balkondörren är öppna och det är att föredra att torka tvätten ute på balkongen än i torktumlaren. Det är alltså sommar!

Fridens.

"Jag tror, jag tror på sommaren" med Mats Ohlin.