När man skriver dialog utan puls radas replikerna bara upp, den ena efter den andra. När man lägger till puls blir det mer liv. Puls är det samma som gester, tonfall, rörelser.

En dialog mellan Emil som vill vinna och Frida som oxå vill vinna. Först kommer replikerna utan puls.

”Kom igen nu! Ge mig en tvåa!”

”Hahaaa! Du kommer att bli stående där tills du blir pensionär!”

”Jag har två gubbar till. Var lagom stöddig.”

”Yes! En sexa. Jag får slå om.”

”Måste du knuffa så hårt?”

”Förlåt. Fick du ett blåmärke?”

”Stick och brinn! Nu vill jag ha en tvåa!”

”Every dog has its day.”

“Det var ren skicklighet. Nu ska jag få fart på mina andra gubbar.”

”En fyra? Vad ska jag med en fyra till? Jag får ju inte hoppa över mina egna gubbar!”

”En sexa! Nu får ni komma ut. Ser ni de där blåa gubbarna? Det är de vi ska knuffa ut så det smäller om det!”

”Ett steg är bättre än inget.”

”Tre sexor i rad! Nu är du rökt, älskling. Du är sååååå rökt.”

”Ta det lugnt! Den flög ända ut i hallen!”

”Oooo, fick du ett blåååmärkeeee?”

”Vad fånig du är. Det är bara ett spel.”

”Fia med knuff är inte bara ett spel. Det är på liv och död!”

”Man skulle kunna tro det. Vill du ha kaffe?”

”Vadå kaffe? Ger du upp? Låter du mig vinna?”

”Ja, gubben min du får vinna.”

Torftigt, eller hur? Så här blir det när jag lägger till puls.

”Kom igen nu! Ge mig en tvåa!”

Emil blåste på tärningen innan han skakade den i handen. Den rullade över bordet och stannade på tre.

”Hahaaa! Du kommer att bli stående där tills du blir pensionär!” Frida skrattade rått och tog tärningen.

”Jag har två gubbar till.”, morrade Emil. ”Var lagom stöddig.”

”Yes! En sexa.” Frida försökte vicka segervisst på rumpan trots att hon satt ned. ”Jag får slå om.”

En femma gjorde att en av Emils pjäser stod i vägen. Hon knuffade undan den med en elegant knyck.

”Måste du knuffa så hårt?”

Emil böjde sig ned och plockade upp sin utknuffade pjäs.

”Förlåt. Fick du ett blåmärke?” Fridas tonfall var retsamt.

”Stick och brinn! Nu vill jag ha en tvåa!”

Emil blåste på tärningen, hårdare den här gången och släppte den. Det blev en tvåa. Han ställde sig upp och sträckte armarna i en segergest.

”Every dog has its day.”, sa Frida i avmätt ton.

“Det var ren skicklighet.”, kontrade Emil. ”Nu ska jag få fart på mina andra gubbar.” Han gnuggade händerna mot varandra med ett förväntansfullt flin.

Frida tog tärningen och slog.

”En fyra? Vad ska jag med en fyra till? Jag får ju inte hoppa över mina egna gubbar!”

Hon sjönk ihop av besvikelse medan Emil slog på nytt.

”En sexa! Nu får ni komma ut. Ser ni de där blåa gubbarna? Det är de vi ska knuffa ut så det smäller om det!” Han satt böjd över sina pjäser och pekade mot Fridas blå. Hon slog en etta och suckade.

”Ett steg är bättre än inget.”

Emil slog en sexa, flyttade den ena pjäsen, slog en till sexa och flyttade och slog sedan ännu en sexa.

”Tre sexor i rad! Nu är du rökt, älskling. Du är sååååå rökt.”

Han knuffade ut en av de blå pjäserna så hårt att den flög i en vid båge.

”Ta det lugnt! Den flög ända ut i hallen!” Hon reste sig och hämtade spelpjäsen som hade landat i en sko. 

”Oooo, fick du ett blåååmärkeeee?” Emil härmade Fridas retsamma tonfall medan han lade huvudet på sned och trutade med läpparna.

”Vad fånig du är. Det är bara ett spel.” Hon satte sig i soffan igen, men hade tappat lusten att fortsätta.

”Fia med knuff är inte bara ett spel. Det är på liv och död!” Emil satte upp en sårad min. Frida reste sig igen och gick mot köket.

”Man skulle kunna tro det. Vill du ha kaffe?”

”Vadå kaffe? Ger du upp? Låter du mig vinna?” Han lät snopen och tittade besviket på spelplanen.

”Ja, gubben min du får vinna.” Och eftersom jag är så storsint, så är det egentligen jag som vinner, tänkte Frida och log för sig själv.

En helt annan sak, eller hur?

 

Elin

19 september 2014 00:04

Vad roligt!

Ewa

19 september 2014 16:38

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...