När jag vaknade kvar över 5 och kom på att Mimmi och jag skulle ut och åka med SL, så slog ångesten inte till. I stället kände jag ett lugn och en magkänsla som sa att det skulle gå bra. Och det gjorde det. Vi hade värsta flytet, Mimmi och jag. När vi kom till pendeltåget, så kom ett försenat tåg in, så vi slapp vänta och inte var det mycket folk heller. Klockan var knappt halv 7 vilket var i alla fall 1 timme innan den riktiga rusningen drog igång. Inga problem på t-banan heller och vi var framme hos veterinären i väääldigt god tid. Jag fick fylla i ett inskrivningsformulär där en av frågorna var om jag önskade att de passade på att klippa Mimmis klor medan hon ännu var sövd. Hehe. Jag svarade nej, men tänkte att om det hade varit Selma med sina urstarka bakben, så hade jag svarat ja. Hehehe. Sedan åkte jag hem och sov till 12.

Flytet fortsatte under eftermiddagen när 3 paket-sms trillade in med några minuters mellanrum: en ljudbok, apoteksgrejjer och en väska. Det innebar att jag skulle kunna hämta alla 3 i samband med att vi hämtade hem Mimmi. En av de sällsynta dagar när jag inte kände mig motarbetad av världen. Jag beställde en väska från Zalando. De få gånger jag har gått i affärer, så har jag aldrig hittat vad jag har varit ute efter, men jag har heller inte känt mig så engagerad tills jag upptäckte att den väska jag oftast använder har gått sönder i fästet vid axelremmen förmodligen pga att jag ofta har CD-spelaren som tynger. Jag letade på nätet och valde med, en för mig ovanlig och strategisk, omsorg och bestämde mig för en i äkta läder.

Vi hämtade Mimmi vid 18 och fick veta att hon var vaken, om än lite trött och att allt hade gått bra och stygnen kommer att försvinna av sig själva. Mimmi satt längst in i transportburen med rumpan utåt och visade tydligt vad hon tyckte om allt det här.     2 operationer på knappt ett år och hon verkar må prima - hon är en kämpe! Jag vågar inte påstå att hon är min   -gris för jag har fått för mig att det ordet för otur med sig, men hon är speciell för mig, det är hon. Hon får leva singelliv några dagar pga såret (som för övrigt är väldigt snyggt eftersom stygnen sitter på insidan, hur de nu gjorde det) och håller mig sällskap här på köksbordet.

.Min Mimmi

Elin och jag såg ett avsnitt av "Solsidan" som avslutas med "The final countdown". Den låten satte sig i huv'et. Sedan byttes den mot "Yellow submarine" som nämns (observera: nämns inte sjungs) i min ljudbok. En stund senare nynnar Elin på signaturmelodin till "Molly mus" och då fick jag lyssna på den i stället och den malde runt länge tills bilradion gav mig "Med trasiga skor" med Cornelis Wreswijk. Det är rena rama blandbandet i huv'et på mig och alla låtarna paraderar som i potpurri medan jag skriver om dem! Varför fastnar den sortens skräp?? Tänk om det hindrar riktig kunskap från att fastna?

 

margus

2 juli 2013 18:42

Vad gulligt det lät när du och Mimmi skulle ut och åka med SL! Gott att det gick bra. Hoppas det håller i sig hela vägen. Kul med väskan! Hoppas du är lika nöjd i fortsättningen.

http://margus.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...