......klart bättre än vad jag hade väntat mig!

Jag sov inte så bra i natt eftersom jag visste att klockan skulle ringa 08.00 och jag skulle heeeeeeela vägen till Sophiahemmet och tillbaka.

Det första jag gjorde när jag klev upp var att slå i en av tårna i tröskeln och jag bet ihop och led i tysthet eftersom jag inte ville väcka Elin.

När tåget kom in på perrongen, så började Flyyyytet för vagn efter vagn som passerade verkade knökfulla av en massa odrägliga skolungdomar, men den som stannade hos mig var, så gott som tom. Visserligen fylldes den senare på tills den blev full, men då hade jag redan min hörnplats där jag hade börjat på en överraskande bra bok.

De mörkgråa moln som varit på intågande släppte inte ifrån sig sina droppar förrän jag hade kommit ombord på tåget.

T-banan gick felfritt  (ömäjsing) och när jag kom upp på Valhallavägen, så var det de sista dropparna i en regnskur som jag kände.

Jag fick komma in till dr Levaxin flera minuter före min egentliga tid.

Sköterskan på lab-et stack mig utan att det egentligen kändes och det kommer knappt att bli något blåmärke.

Jag kom tillbaka till t-banan lagom till ett tåg.

Jag hann köpa en drickyoughurt i lugn och ro innan pendeltåget hem.

Jag fick återigen en bra hörnplats på tåget, så att jag kunde läsa.

Lunchen satt fint och teet var extra gott.

Elin och jag såg "Life as we know it" för andra gången. Det är en riktigt bra och trovärdig film och jag tycker verkligen om den.

Elin var på bra humör eftersom hennes prins var på väg.

Pär kom hem tidigt och trots att han hade 4 Coop-kassar  + en enorm förpackning med spån, så var han på bra humör (han åker till Gotska Sandön med svägerska  +son i morgon).

Med posten kom en tunika från Ellos som visade sig vara vansinnigt bekväm (tyvärr har jag inte lyckats få den på bild) och ett halsband från WWF som tack för att jag ökat min faddergåva till isbjörnarna (i princip har jag alltså köpt halsbandet för de 100 kr som jag ökade min faddergåva med); ett tungt silverhänge i form av en isbjörn på en lång, dubbel silverkedja (bild saknas, men den passar skitbra till den nya tunikan!).

Jag hade ont i både huvud och knän, men värktabletterna fungerade.

Ännu en kanna te som smakade utmärkt.

Pär köpte hem colaflaskor och döskallar.

Solen skiner och det finns löften om att det ostadiga och regniga vädret är på väg bort.

Kort sagt: en dag som blev bättre än jag hade väntat mig och det är en favorit hos mig! Hela det här inlägget skulle kunna passa i en taxamhetsdagbok oxå.

Fridens.

PS. Nu ska jag dyka in i kylen och luska ut vad det är som luktar skunk....

 

Annie

19 maj 2011 20:36

Visst är det härligt med bra-dagar :-)
Hoppas kvällen fortsätter likadant.
kram

http://www.peek-a-boos.bloggplatsen.se

 

Gröngöling

19 maj 2011 23:21

Låter som en jättetrevlig dag.
Det är de små sakerna som är viktiga.
Kram

http://grongoling.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...