Plötsligt slog det mig, så som saker plötsligt kan slå en när man inte ens är i närheten av att egentligen tänka på dem: USA lider av hatkärlek till ungdomen!

Det finns hur många filmer och serier som helst där det är high school-ungar eller unga vuxna som är huvudpersonerna därför att man strävar efter att förbli evigt ung och därav den hysteriska utseendefixeringen. Samtidigt så hatar man ungdomen eller är avundsjuk på de som fortfarande är unga eftersom det är den åldersgruppen som konstant råkar ut för galna yxmördare. Hmmm..... Busted!!

Fridens.

Tycker ni, som jag, att jag, från att ha varit självmordbenägen helt plötsligt verkar må toppen igen? Bara så där? Jag är lika frågande själv. Faktum är att jag tycker att det är lite obehagligt......ostadigt, men kanske handlar det inte om mer än att pressen är borta och att jag, precis som Överläkaren igår rådde mig, kastade katastrof-tänkandet över bord.

Jag är inte manisk, men jag slapp vakna med den tunga tröttheten i kroppen eller med ångest-knuten i magen, jag kände mig inte gråtfärdig och jag förbannade heller inte att det blivit en ny dag. Jag har lärt mig att våga njuta av de perioder eller enbart dagar när jag mår bra utan att hela tiden vänta på att allt ska krascha igen. Det har tagit tid, men jag har lärt mig det till slut och det är väl det som kan ge ett något maniskt intryck.

På dörren till Elins rum satt en lapp där hon skrivit att hon hade kraschat och hade gråtit mycket och att hon helt enkelt inte orkade med skolan idag trots att det bara var en lektion med början klockan 13. Hon skrev oxå att hon förstod om vår planerade lördags-shopping blir inställd. Jag öppnade dörren, vid 12-tiden när jag äntligen kommit ur sängen, klev in och satte mig på sängkanten och förklarade att shoppingen inte alls blir inställd för den har inte det minsta med hennes skol-prestationer att göra. Shoppingen är enbart kopplad till att hon och jag behöver det och att FK äntligen har fattat ett beslut, så att all jobbig press är väck. Sedan bad jag henne att släppa ut grisarna eftersom jag hade ont i ryggen av att ha sovit tungt och länge och efter att hon hade pussat lite på marsvinen, så blev hennes humör bättre. Marsvinen har den underbara effekten! Det räcker med att se ett av deras trynen på nära håll och deras poker-fejs-blick för att det ska börja rycka i mugiporna. De är bäst! De är livskvalitét!

Jag har kommit överens med Elin och Pär och att få slippa allt vad disk och tvätt heter för resten av den här veckan (en form av mini-semester för mig), så min enda uppgift idag har varit att städa buren vilket inte är så jobbigt och så får jag ju vara med damerna på bilden ovan.  

Igår frågade Överläkaren om jag hade möjlighet att åka bort ett litet tag bara för att få möjlighet att byta miljö, men jag sa att jag trivs så makalöst bra hemma att det inte skulle ha någon positiv effekt. "I så fall ska du stanna hemma!" svarade hon och jag gör som doktorn säger.    

Fridens.     

PS. Jag läste i SATS-magasinet att de renoverar omklädningsrummen på mitt SATS och jag ringde dit för att höra hur mycket som var kvar innan det var klart och fick svaret att det är några små saker i herrarnas som inte är fixade, men att damernas är klart. Nu blev jag riktigt sugen på att åka dit på måndag; sugen på att träna och nyfiken på renoveringen.