Det var dax att prova på något nytt idag: webinarium. Seminarium via webben. Seminarium som i föreläsning som i skolan som i sitta-och-anteckna. Det var vad jag tog för givet att det skulle vara och det var vad Pär sa att det handlade om, men så var det inte. Webinariet skulle hållas av Ann Ljungberg och handla om prestationsångest. Det var gratis, så jag hoppade på. Slutbetyg: det var tur att det var gratis!
1. Det började 17 minuter för sent och tiden var begränsad till 1 timme.
2. Ann Ljungberg lyckades inte logga in sig vilket medförde att en kille vid namn Jens fick hålla i det hela. All heder åt denne Jens! Att betyget blev uselt berodde inte på honom.
3. Hur tänker man när man lägger upp det på så vis att man chattar parallellt med direktsändningen? Nu vet jag ju inte hur det skulle ha blivit om AL verkligen varit med för då hade det kanske varit en vits med att ha möjlighet att ställa frågor till henne via chatten. I stället blev det så att Jens slängde ut en fråga till oss deltagare som hade en viss koppling till begreppet prestationsångest och så hade vi möjlighet att svara. Han tillbringade större delen av tiden med att läsa högt från chatten.
4. AL lyckades inte ens logga in på chatten mer än kortare stunder.
5. Jens kopplade ned i flera minuter i ännu ett fruktlöst försök att få med AL medan vi blev hängande.
Slutresultatet blev ca 35 meningslösa chatminuter av 60 minuters tänkt webinarium med underrubriken "Så gör du 2015 till ditt bästa skrivår". Fnys! När tiden var slut blev jag förvånad över att alla tackade och tyckte att det hade varit väldigt givande. Först tänkte jag inte skriva något, men sedan slängde jag ändå ned att jag inte tyckte att det hade varit meningsfullt på minsta vis. På de författarkurser som jag har gått hade vi 45 minuters chatt en gång i veckan och jag fick aldrig ut något av det heller. Det är inte något bra forum, tycker jag. Det blir mest ofokuserat med en massa sidospår.
PS. Ett tips: drick inte 4 muggar te innan ett webinarium...