65 minuters stavgång som hade kunnat stanna vid 50 minuter om jag inte hade fått skavsår igen. Nya blåsor. En ganska stor på vänster häl och den hade spruckit och en liten på höger häl, ovanpå den sprillans nya, sköra huden eftera Monsterblåsan från förra veckan. Jag hade MBT-skorna (men andra strumpor) och det är något med de och den friktion som uppstår på hälen. Om hälkappan hade varit högre och liksom haft en bättre grepp om hela hälen, så hade friktionen inte blivit lika stor. När jag var ungefär 20 minuter hemifrån orkade jag inte längre ignorera blåsjävlarna och kämpa på utan drog ned tempot till haltande styrfart och jag var frestad att ringa Pär och be honom hämta mig med bilen. Väl hemma var det bara att spola såren med koksaltlösning och ta fram alla kompresser och bandage igen. Fy fan vad leds jag blir!!! Vilken tur att jag har de vanliga gympaskorna som inte jävlas med hälarna!

Kanske beror det på att jag inte arbetar och därför måste lägga allt mitt hopp om avkoppling och nöjen till 5 veckors sommarledighet som jag inte tycker att årets sommarväder är värt att gnälla över. Just nu är det 11 grader, blåsigt och småregnigt, men vad gör det? Morgnarna och kvällarna är fortfarande underbart långa och ljusa och det är inte halt ute - vad mer kan man begära? Ärligt talat! Jag tycker att det är betydligt jobbigare när det är så varmt att man svettas så fort man vaknar, matlusten försvinner och det är svårt att sova. Dessutom försvinner en stor del av Hets & Press om att man ska vara ute 24/7, lättklädd, jämnt solbrun och sprängfylld av livslust. Varför är det skönare att ligga på en sandstrand och läsa än att sitta ihopkurad i soffan och läsa? Sluta gnälla och gör ett försök att hitta något positivt med det här vädret för det finns (nästan) alltid något som är bra!