Stockholms Universitet har ett projekt som kallas för "Korta vägen" som ska hjälpa utländska akademiker till arbete här i Sverige. Där är G med. Hon är ingenjör och kommer från Iran, ett land där kvinnor inte ens får plugga matte, än mindre arbeta som ingenjörer. Hon har varit i Sverige i ca 1 år och på en aning krokiga vägar kom hon i kontakt med Pär som är civilingejör och med i Ingenjörsförbundets mentorsprogram. Pär och G har träffats då och då sedan i våras och programmet avslutas snart och som tack för hjälpen ville G och hennes man B bjuda Pär och mig på lunch på en persisk restaurang. Lunchidén kom på tal för många veckor sedan och då sa jag tvärt nej för jag hade inte (självförtroende) lust att träffa 2 vilt främmande människor som jag dessutom måste tala på engelska med. Sedan framgick det att både G och B talar svenska. Eftersom jag kände att jag mådde allt bättre, så tänkte jag "Varför inte?". Vad kan hända? Om det visar sig att vi har svårt med samtalsämnen, så har jag inga problem med att sitta tyst och koncentrera mig på maten.

Vi skulle mötas vid restaurang Vanak i Akalla för söndaxlunch och på ren flax anlände vi samtidigt. En av mina fördomar kom på skam, en fördom modell liten som gäller restauranger i förorter. Jag har trott att de är sunkiga med halvtaskig service och allt annat än prisvärd mat, men så var inte fallet hos Vanak. Mysig, ombonad lokal med lågt i tak vilket gjorde att när det kom fler gäster, så blev inte ljudnivån olidlig. Sköna stolar och hur många restauranger har egentligen det? Trevlig personal och bra service. Maten var fantastisk och av riktigt hög kvalitét. Oxfilé på grillspett med saffransris och grillad tomat, youghurtsås med gurka och vitlök, valnöts- och granatäppelmarinerade oliver (som smakade lakrits - anis?), lammgryta (så mört att det ramlade isär och jag jämförde med den skosula som jag åt på Amazon för några veckor sedan) och persisk glass med saffran och hackade pistagenötter. Mums! För stora portioner av allt, men jag skickade vidare till Pär som har bättre aptit än vad jag har. Notering: Pär och jag talade om vad vi ville äta, men det var B som beställde allt och det var han som lade till lammgrytan och som även beslutade att vi skulle ha efterrätt.

G och B är "muslim light" och det är deras eget uttryck, men jag tycker att det stämmer bra för jämfört med Skitstöveln & Co, så gjorde de inget för att spä på mitt dåliga intryck av muslimer. Tvärtom. Båda har inställningen att om man vill bo i Sverige, så har man skyldighet att lära sig språket och att ta till sig seder och kultur. Vad är det för vits med att bosätta sig här, men ändå hålla fast vid de begränsingar som var anledningen till att man flydde hemlandet? Det känns alltid bra att prata med likasinnade, men det kändes extra bra att prata med en muslim som faktiskt tycker att det är uppåt väggarna att bygga moskéer och minareter i Sverige med svenska skattepengar för att inte tala om böneutropen.....

B har varit i Sverige längre än vad G har och hans svenska var bättre. Det tog ett tag innan jag hade vant mig och ställt in mitt lyssnande på bruten svenska, men det gick allt lättare även om jag kom på mig själv med att inte fråga så mycket som jag ville och jag undvek att börja diskutera t.ex moskébyggen. Mot slutet, när lokalen var nästan fullsatt och ljudnivån högre (plus att de höjde volymen på bakgrundsmusiken), så blev jag trött och jag gav efter för den tröttheten och slutade delta i samtalet, satt bara och lyssnade och nickade. Det blev mycket trevligare än jag hade väntat mig, men det var jobbigt och ansträngningen gav sig uttryck i huvudvärk och nackvärk.

En positiv erfarenhet av persisk mat och vettiga muslimer!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...