Strålande sol, ordentligt blåsigt och bara 11 grader - kanonskönt! Jag stavade mig genom samma runda som i fredags fast åt motsatt håll och det tog 60 minuter det med inklusive ett par pustpauser. Den här gången fick jag en endorfinkick, en rusch av rent välbefinnande. Det var så attans skönt att orka!! Tempot fanns där och likaså rytmen, bra musik i lurarna, härligt väder och så en skön trötthet i ryggen, närmare bestämt i ryggmusklerna. De är lite luriga, de däringa Bungy Pump-stavarna för tack vare att de fjädrar varje gång jag trycker ifrån, så känns det inte lika tungt som med vanliga stavar, men efteråt märker jag att musklerna har fått arbeta. Om du gillar stavgång, så investera i ett par Bungy Pump och jag tror inte att du ångrar dig!

En diffus, men positiv upplevelse i kroppen av att något har lagt sig till rätta, kommit på plats, klickat. Jag har ÄNTLIGEN kommit underfund med hur jag ska äta för att bli mätt och jag vet nu hur jag ska slippa ångesten som alltid infann sig vid middagen. Jag har hittat nya varianter av mina favoritträningar: gummiband och stavar. Jag har börjat med 2 vilodagar per vecka. Det fungerar. Det rullar på. Det känns rimligt. Om det sedan har klickat till så pass att jag dessutom går ned i vikt får jag se om 1 vecka, men som jag mår idag, just nu, så kvittar det.

PS. Pär är i Bonn på jobb-konferens om HDDD (Heavy Duty Diesel Diagnostics) och kommer hem på onsdag.