Alla inlägg den 18 september 2013

Av Ewa - 18 september 2013 21:30

Igår fick vi äntligen den nya toaletten och handfatet installerade och precis som efter dårstädningen den 1 maj, så är badrummet numera en fröjd att vistas i. Vilket lyft! Ett lyft både utseendemässigt och vad gäller komfort. Det går numera att spola med ett lätt tryck på knappen i stället för att trycka ned plastmojen i åtskilliga sekunder för att toaletten inte ska stå och tjuta efteråt. Stolen är dessutom skön att sitta på med ett rakt och stadigt ryggstöd. Handfatet är sprickfritt och lite annorlunda i designen jämfört med det gamla och eftersom det finns ett filter i kranen, så är strålen mjuk mot händerna. Spolglädje!


  

Av Ewa - 18 september 2013 12:07

När Jean-Michel Jarre släppte albumet "Oxygène" 1976 och jag fick höra den i hörlurar, så tyckte jag nästan att det var otäckt för musiken kom otroligt nära inpå och ljuden studsade fram och tillbaka mellan öronen på ett sätt som jag inte hade hört förut, men jag gillade det! Den svävade, den flöt och den lugnade. 37 år senare finns Spotify och även mer avancerade hörlurar och naturligtvis finns "Oxygène", så jag utnyttjade möjligheten att lägga till hela skivan som en spellista i mobilen.


Jag tycker att den här musiken passar bäst i lurar, så jag kan lyssna för mig själv och helst ska jag sitta ifred och ha möjlighet att blunda.


  

Av Ewa - 18 september 2013 11:15

De ringde från psykmottagningen där doktor EK och även LG huserar och frågade om jag kunde komma till träffen med EK en halv timme tidigare än den avtalade tiden för hon hade ett möte efteråt, men ville inte att jag skulle gå miste om någon tid. Det gick bra. En mental omställning där jag måste räkna ut vilket tåg jag skulle ta i stället, när jag skulle behöva gå hemifrån och så skulle jag ju hinna äta innan. Om jag hade mått dåligt, så hade den här sortens ändring varit skitjobbig, men nu blev det bara lite gnissel när kugghjulen fick dra igång så tidigt på dagen. Däremot hade jag svårt att äta trots att jag var hungrig och det berodde helt och hållet på att jag visste att jag måste gå hemifrån ett visst klockslag och jag kunde inte slappna av. Jag undviker eftermiddagstider av den här anledningen, jag vill ha det avklarat helst före lunch, så att jag kan ta det lugnt resten av da'n, men doktor EK är en sjukt upptagen doktor och är snudd på omöjlig att boka om, så jag kommer när hon kallar även om det är eftermiddag.


Jag undrar alltid vad jag ska prata med EK om med tanke på att vi träffas med flera månader emellan, men hon tar sig tid, hon ställer frågor och lyssnar och plötsligt har det gått nästan en timme. Det kan ju bero på just det att vi alltid får täcka just flera månader på endast en timme. Vi konstaterade att jag mår bättre än vad jag gjorde senaste gången för 4 månader sedan. Ökningen av Sertralindosen har haft effekt och de Tunga Tankarna är inte så frekventa även om de hovrar i bakgrunden som Det Slutliga Alternativet när jag faktiskt inte orkar kämpa mer.


Mitt ständiga dåliga samvete som får mig att kompromissa med mig själv. EK tyckte att jag skulle tänka mer på mig själv i stället, ta större hänsyn till mig själv, så att kompromissandet inte tar över på bekostnad av min hälsa, mitt mående. Framför allt ska jag sluta ha dåligt samvete!


Hur stor del av min dåliga förmåga att visa känslor har med långvarig medicinering att göra?


Vi bestämde att jag ska börja trappa ned på Stilnoct. Lite i taget, 1 natt i veckan utan och sedan 2 nätter utan eller varannan natt utan. Stilnoct är beroendeframkallande och EK oroar sig för hur det blir när effekten av den enda tablett jag tar nu avtar. Den dagen den sorgen, tänker jag eftersom jag egentligen inte vill sluta när det behövs endast en liten störning i min sömn för att jag ska må tjyvens som jag gör idag efter att ha vaknat 1 gång i timmen hela natten och även sovit på soffan. Jag ska fundera mer på saken.


Hos LG pratade vi om att "sätta sig över" saker, att inte tänka så mycket, att ändra sättet att tänka och att det är väldigt relativt som det mesta här i livet. Pär och jag har haft den här diskussionen så ofta att det känns som att dunka huv'et i väggen. Så'nt som jag upplever som ointagliga murar upplever han som möjligen trösklar och tvärtom. Han märker inte alla de gånger som jag faktiskt sätter mig över ångest, jobbiga tankar och ren motvilja, men jag kan ju omöjligt mäjla honom vid varje enskilt tillfälle i syfte om att han ska uppmuntra mig. Han märker när det låser sig och framför allt när det påverkar honom t.ex om vi har planerat något som jag, när det väl gäller, inte orkar med. (Det är vid dessa tillfällen som jag INTE ska få dåligt samvete enligt EK. Att jag själv blir besviken är en sak, men jag ska INTE ha dåligt samvete!) Att "sätta sig över" saker är något som Pär och jag får arbeta med var och en för sig plus att försöka bli bättre på inte bli så jäkla sura på varandra de gånger det inte blir som vi tänkt oss.

 


Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9 10 11 12 13 14
15
16 17 18
19
20
21
22
23 24 25 26 27 28
29
30
<<< September 2013 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skapa flashcards