Hemorrojder och blödningar är inte kul. Hemorrojder har jag haft länge, men inte besvärats av dem. För en dryg vecka sedan blödde jag dock efter ett toalettbesök och blev lätt nervös, så jag bokade en tid hos Vårdcentralen och där var jag idag (in i det sista var jag frestad att avboka eftersom det har blivit bättre med hjälp av Xyloproctsalva). Jag har hittat en till bra läkare (förutom husläkaren då), dr MN. Jag träffade henne första gången i höstas när jag följde med Elin dit. Jag fick komma in före utsatt tid, så jag fick mer än de beräknade 20 minuterna inklusive en förväntad, men likafullt mindre mysig undersökning i sällskap av en sköterska. Dr MN såg några kärl som kan ha varit orsaken till blödningen, men ingenting oroande. För säkerhets skull skickar hon en remiss för koloskopi på Södertäljekirurgen. Det ser jag verkligen fram emot. Not! Jag märkte att hon inte var stressad, så jag passade på att ta upp yrseln som jag har haft i många månader nu, en yrsel som främst känns när huvudet ändrar läge. Hon kollade blodtryck, lungor och hjärta samt ett till blodtryck när jag hade rest mig från sittande som visade ett tryckfall på 20 mm, så jag fick lämna prover oxå för att kolla blodvärdet. Lab-personalen var förmodligen på fikarast för det satt en "Kommer strax"-skylt på dörren och jag och 6 personer till satt och väntade i 20 minuter. Tröttheten slog till och jag höll på att somna. Skansen i söndax, Stockholm igår och läkaren idag tog ut sin rätt. Jag börjar tro att mitt bäst-före-datum närmar sig för det känns som om min kropp brakar ihop lite i taget trots att jag inte lever ohälsosamt. Yrsel, ryggen och armbågarna, eventuella cellförändringar och en kommande koloskopi, jag ser allt sämre, ont i fötterna och allmän livsleda.

O-fridens.