Nu är det 20 år och 5 timmar sedan Elin föddes. Hipp, hipp hurra för min snorpa!

Snorpan och jag har tillbringat flera timmar med att shoppa och det var länge sedan vi gjorde det tillsammans. Hon hade fått shoppingpengar som en födelsedagspresent och så bjussade jag på fika på Espresso House. Varm choklad (ljummen åtminstone) med vispgrädde och en biscotti med smak av mandel och kanel. Väldigt gott och lagom mycket. Jag tycker att allt är så vansinnigt stort nu för tiden. Muggar stora som hinkar, bullar och kakor stora som tefat och mackor så stora att de knappt går att äta. Halv-äckligt, faktiskt. De flesta Espresso House är inte större än ett hål i väggen, men på Vasagatan ligger en stor en som dessutom är i 2 plan, så vi satt på övervåningen och hade det mysigt.

Apoteksgrejjer, blockljus från Lagerhaus, underlägg från Indiska, handskar för halva priset från Accent, godis från Caramella, fluff-strumpor från Cubus, hudvård från Body Shop (där jag lade till 5 kronor på slutsumman till WWF:s kampanj för isbjörnarna - jag är ju redan isbjörnsfadder).

Fluff-strumpor som jag har utanpå de vanliga när jag känner mig frusen och kall om fossingarna. Jag har svarta, klarblå och lila sedan tidigare.

Efter 3 timmar, så var vi klara och tog t-banan till Skärholmen där vi mötte Pär för att äta födelsedagsmiddag på Jensens. Kocken nådde nya höjder idag för maten var underbart god!! Oxfilén var, ta mig tusan, perfekt och såååå mör. Whiskysåsen var härligt gräddig och kryddig och pommisarna var frasiga. Chokladmoussen med vispgrädde var pricken över i. Jag är ingen matentusiast, men det finns få saker som ger mig samma tillfredsställelse som en så fantastiskt god måltid! Det här händer inte ofta och jag brukar tänka att det skulle vara skönt att slippa bli hungrig igen, så att det där kunde få bli det sista jag åt.

Den första gången vi var på Jensens i Skärholmen, så var det en barnfamilj som störde matfriden och jag önskade att (vissa) restauranger inte skulle välkomna barnfamiljer. Idag läste jag om en kaféägare på Kungsholmen som tröttnade på just stimmiga barnfamiljer och satte upp en lapp om att de inte längre var välkomna, men han fick ju DO på sig snabbare än man hinner säga "förbjudet". "Går man till en lekplats får man räkna med stoj och lek men går man till en restaurang vill man ha lugn och ro. Man måste anpassa sig till platsen, säger Josef Shamon." Heja, heja!

Jag är trött i fötterna, men jag har inte ont som jag hade igår och jag har heller inte ont i benen, så det var nog det isiga underlaget som var orsaken. Ryggen gör ont idag med, men den inkörda spiken är inte lika stor om jag uttrycker det så.

Fridens.