Det är intressant hur hjärnan fungerar. Jag börjar bli taxam över att den fungerar. När jag vaknade tidigare idag (att säga "i morse" är lite väl stöddigt......), så kom jag ihåg vad jag egentligen hade för avsikt att skriva om Henrik VIII i gårdagens inlägg. Henrik VIII hade ju absolut makt och jag kan inte låta bli att undra varför han inte utnyttjade den möjligheten till att ändra i lagen om successionsordningen, så att hans döttrar, Maria och Elizabeth fick rättighet att ärva tronen efter honom. Varför måste det vara en son? Han var ju så himla pigg på att ändra på lagar för att de skulle passa honom i allt annat, så varför inte detta? Han fick bara en enda son som dog ung, men 2 döttrar som levde i många år. Nu blev ju visserligen båda döttrarna drottning i tur och ordning, men det var inte självklart och det var inte utan konflikter eller protester. Påven var så väldigt emot Elizabeth och hennes protestantism att han deklarerade att det var fritt fram att mörda henne ostraffat.

Jag styrketränade idag trots att jag var trött och det skulle jag inte ha gjort. Ibland är det rätt att träna trots trötthet eftersom det faktiskt kan pigga upp, men ibland bör man låta bli. Som idag. Ooooo, det var tungt, riktigt tungt. Darriga sparrisarmar och långa pauser. Efteråt kände jag mig sliten, inte det minsta uppiggad och det var till och med jobbigt att stå upp i duschen och det var då jag begrep att jag skulle ha avbrutit när det gick så dåligt. Lätt att vara efterklok.

På måndag morgon kommer läkare DS att ringa mig. Bra!

Halv-fridens.    

För första gången på 13 år har min familj inget som helst att göra med höstens skolstart. En märklig känsla. Först går jag själv i skolan en himla massa år och sedan går mitt barn i skolan en himla massa år vilket gör att augusti har varit synonym med skolstart. Nu är augusti bara 1 av de 12 månaderna.

Henrik VIII var en kung med fruktansvärt stor makt. När han inte fick igenom skilsmässan från Katarina av Aragonien, så såg han till att få total makt över kyrkan. Häpp - så kunde han skilja sig! Men det gällde enbart i England för Påven & Co inklusive Katarina själv godkände inte det hela och Henrik VIII blev dessutom bannlyst, men vad spelar en bannlysning för roll när man tillsammans med sin nya fru, Anne Boleyn reformerar hela England från katolicismen till protestantismen? Den som inte godkände Anne som Englands nya drottning eller hennes dotter som ett legitimt barn till Henrik skrev under sin egen dödsdom. Allt är väldigt fascinerande och väldigt skrämmande. Fy, tusan för att så mycket makt kan ligga i händerna på en enda sjukligt nyckfull människa! Det är så det är i dagens diktaturer. Nu har jag 2 avsnitt kvar av den andra säsongen av "Tudors" och den blir allt bättre och sexscenerna allt färre, inte ens en per avsnitt. 2 säsonger kommer med morgondagens post. 

Halv-fridens.    

Den senaste gången jag träffade min psyk-läkare DS var i slutet av mars och då var min medicinering i balans, så att säga, men jag har inget som helst minne av eller anteckning om doseringen. Jag har tagit 100 mig Sertralin ända tills jag ringde för att förnya det receptet för någon månad sedan och sköterskan som svarade läste högt ur journalen att det var 75 mg Sertralin som var den nuvarande doseringen. "Nä" protesterade jag "jag tar 2 tabletter". Sedan tänkte jag inte mer på det förrän jag beställde hem medicinen och läste på recept-etiketten utanpå asken att jag skulle ta 75 mg varje morgon. DÅ blev jag oroad. Inte så mycket pga att jag har feldoserat eftersom det inte rörde sig om mer än 25 mg utan mer för att jag inte har den blekaste aning om när jag började feldosera. Inte en susning! Jag har tagit för hög dos i högst 4 månader, men sedan jag blev medveten om det, så har jag dragit ned till 75 mg och det har pågått i ca 3 veckor. Det slår mig nu att det kan vara just den lilla ändringen i doseringen som gör att jag nu börjar må dåligt med ökad ångest (jag har tagit Oxascand idag igen). Jag ringde mottagningen för att fråga om de kunde se om jag finns inbokad hos DS, men det finns jag inte, så jag lämnade ett meddelande om att jag vill ha en tid så snart som möjligt alternativt att han ringer mig. Jag har medicinerat i en djäkla massa år nu och jag har alltid haft stenkoll på både dosering och när det har varit dax att förnya recept, så den här missen känns inte bra. Inte alls bra. Jag tycker inte om att tvivla på mig själv.

O-fridens.    

Tänk om man kunde åka till vårdcentralen eller ett sjukhus och donera sin ångest? Inte medan man har en ångestattack utan när man känner sig någorlunda stark och lugn. Att få sitta i en bekväm fåtölj och kanske bara andas ut i någon form av mask som är kopplad till en apparat som kan koncentrera ångesten, separera den från den negativa delen och göra om den till pillerform. När man sedan behöver extra ork och energi, så tar man detta omvända ångestpiller för säga vad man vill om ångest - den är en drivkraft! De senaste dagarna har jag utnyttjat denna drivkraft till att rensa 2 skåp, skura under diskstället och putsa fönster. Trots dagens fönsterputsning med efterföljande känsla av mörbultning, så blev det nödvändigt med en Oxascand vid 19-tiden. Det var när jag diskade efter middagen och var trött och hade ont som allt, precis allt, blev överdjävligt och jag ville bara krossa porslinet i stället för att rengöra det, händerna var så äckligt fuktiga inuti diskhandskarna att de kändes blöta, marsvinen bråkade så spånet yrde, Pär gjorde matsedel och ville ha förslag på maträtter, Elin hade lämnat badrumsdörren öppen trots att tvättmaskinen dånade där inne - AAARRRRGGHHH!!!!!!! Det här är inte PMS för då brukar jag inte få ångest, jag blir bara deppig, godissugen och lättirriterad.

O-fridens.    

Vad tröttsamt det är!

Vad ledsen jag blir!

Dessa förbenade grisar!!

I natt var Humlan ensam i transportburen inne hos Elin.

Kajsa, Maja och Ester var i övre buren efter att Alice och Maja hade bråkat helt otroligt.

Mimmi huserade med Alice i nedre buren.

Alice var inte snäll mot Mimmi som har en fläskläpp idag.

Maja kommer inte överens med någon.

Alice kommer inte överens med någon.

Maja och Alice kommer inte överens med varandra, så uppdelningen för natten blir som följer: Alice och Maja är i den övre buren, men med en avdelare som gör att de har var sin halva.

Mimmi, Humlan, Ester och Kajsa huserar i den nedre buren.

Frid råder.

Faktiskt!

Halv-fridens.    

"When we stand together" med Nickelback.

Videon visar glimtar ur vår verklighet. Den verklighet som vi helst inte vill veta av. Krig, orättvisor och svält. En verklighet som jag medvetet undviker eftersom jag inte skulle ta mig ur sängen annars, men när jag har en låt i lurarna och förstår språket, så kan jag inte låta bli att snappa upp en del.

"When we can feed a starving world

With what we throw away

But all we serve all empty words

That always taste the same....."

O-fridens.    

........varför orkidéer med 2 stänglar aldrig blommar om med 2 stänglar utan bara 1?

Halv-fridens.    

Kanske är det bara PMS ("bara" så till vida att det är övergående), kanske är det värre djävulskap i faggorna. I vilket fall, så mår jag skit. Leds, leds, leds. Vill bara vara ensam. Ångest i bakgrunden. Jag tog mig iväg på en 65 minuters promenad och det kändes bra, men det var betydligt varmare än jag hade väntat mig, så jag fick gå in på Statoil och köpa en flaska vatten som jag tömde ganska raskt. Det är kvavt och stillstående och en perfekt grund för ett åskväder, men det är väl för mycket begärt.

Tvättmaskinen mår förresten bra. Pär tömde en liten behållare/filter bakom en lucka på framsidan av maskinen. Det rann ut en del vatent och en 1-krona! Ingen av oss 3 har för vana att ha lösa mynt i fickorna, så det är förmodligen ett litet minne från när Elins kille bodde här.

I ett av de första avsnitten av "Tudors" ställer sig Henrik VIII frågan om det inte är bättre att, som härskare, vara fruktad än älskad*. Fundera på det. Jag tror inte på att en härskare vinner på att vara fruktad. Förr eller senare gör de förtryckta alltid uppror. Att vara fruktad är inte det samma som att vara respekterad, men när man är älskad, så finns alltid respekten där.

* "Det är bättre att vara fruktad än älskad om du inte kan vara båda" Niccolò Macchiavelli

O-fridens.