Det bidde en tillfällig fyllning (som smakar arsle, minst sagt). Tandläkare D hade en något annan teori än vad tandläkare MF hade. Amalgamfyllningar (som tanden i fråga var lagad med) är väldigt hållbara (men miljöfarliga), men kan börja utvidga sig vilket leder till att tanden kan spricka. Det är en aning förvirrande med 2 så olika förklaringar; bitit i något hårt eller utvidgande fyllningar. I alla fall, så fick jag mycket bedövning enligt önskemål och sedan borrade hon bort den gamla fyllningen, slipade ned tanden något och lade dit en temporär fyllning som kommer att bytas mot en permanent fyllning om en månad. Den temporära fyllningen ska ge tanden en chans att "lugna ned sig" och jag kan möjligen ha ont i en eller ett par dagar. Den här tandläkaren sa ingenting om att tanden definitivt kommer att gå sönder utan verkade helt inställt på att laga den. Hon envisades även med att sprickan kan ha att göra med att jag gnisslar tänder och gav mig avslappningsövningar och rådde mig till att skaffa en bettskena. Hej å hå! Jag har gnisslat tänder, men det är länge sedan nu. Bedövningen satt i länge och jag var bedövad upp över höger öra. Den släppte plötsligt och nu börjar det göra ont igen. Tandsköterskan tipsade om att jag kan kombinera Ipren och Alvedon, så jag tänker prova det.

Det regnar idag. Ihärdigt och kallt. De enda skorna som kan hålla mig torr om fötterna är mina klackkängor. Trodde jag. De läcker. Igen. De är lagade en gång, men jag får väl lämna in dem igen. Jag har haft dem i många år och de är av, för nutiden ovanligt bra kvalitét. Jag blev hur som helst blöt om fötterna. Blöt och kall och om det tycker jag inte!

Pär har fått en rejäl löneförhöjning och Elin har fått ännu fler VG:n, så ikväll äter vi middag på Amazon!

Halv-fridens.