Idag var det dax att träffa läkare DS på Södertälje psyk igen. Det var bara att konstatera att jag mår betydligt bättre, är ångestfri och har fått permanent ersättning. Jag berättade oxå att jag inte sover bra. Sedan jag slutade med Seroquel (som hjälpte mig att sova, men som gav mig en ångest från helvetet) i slutet av  november, så har jag inte sovit en hel natt. Sömnen betyder oerhört mycket för mig. Det påverkar mitt mående väldigt mycket. Han skrev ut Imovane som jag har använt förut, men det är många år sedan. Det är meningen att jag ska använda den tills sömnen har stabiliserat sig och då sluta. Jag kommer att få en ny tid hos DS i september - nu mår jag så pass bra och medicinerna är rätt doserade, så nu klarar jag mig själv.    

Pär och jag veckohandlade på Konsum igår. Jag körde kundvagnen och vid ett tillfälle körde jag in i någonting hårt (frysdisken?). Det vänstra långfingret fick sig en ordentlig törn vid krocken och det gjorde så dj-a ont! En stukning. Jag har inte stukat fingrarna sedan jag gick i gymnasiet och spelade volleyboll på gympan och det är ingenting jag har saknat....... Det gjorde rejält ont resten av kvällen, men idag är det mest svullet. Håhåjaja.

Jag läser "Vecka 36" nu och vet inte riktigt vad jag ska tycka om den. Intrigen, med 2 höggravida kvinnor i huvudrollerna, skiljer sig lite från mängden, men språket är torftigt och småslarvigt. Jag är ingen anhängare av miljöbeskrivningar som går sida upp och sida ned, men mer än vad som har åstadkommits i den här boken kräver jag nog. Detsamma gäller personskildringarna. I vanliga fall hade jag inte läst färdigt den, men nu är jag inne i en period då jag älskar att läsa och den är onekligen lättläst och jag vill faktiskt veta hur den slutar, så jag avslutar den nog ikväll. Jag har den fristående fortsättningen oxå. Hm.

Fridens.