Vaknade halv 8 och tog mina mediciner. Gick och lade mig igen i hopp om att få sova bort ångesten, men icke. Jag låg där i en timme när det plötsligt slog mig att jag nog glömde Oxascanden när jag tog medicinerna. Minnet och koncentrationen är ju allt annat än på topp, men jag visste att jag skulle ha börjat på en ny karta, så jag steg upp och kollade och visst hade jag glömt och alltså legat och plågats i onödan i en timme. Jag tog bara 1 oxascand den här gången för att prova och när jag väl tog den, så verkade den snabbt. Jag lade mig i soffan och sov i en timme medan Pär och Elin var ute och övningskörde.

Jag har bestämt mig för en handlingsplan som får gälla resten av december (resten av året). Jag tar mina mediciner inklusiver Oxascand på morgonen och sover sedan bort förmiddagen och sedan promenerar jag på eftermiddagarna då jag oftast är ångestfri och biverkningarna (tröttheten) har försvunnit. Jag har varit deprimerad oavbrutet sedan i somras, jag har genomgått misslyckad elbehandling och jag har provat mig igenom 3 mediciner (den tredje just nu) som inte har hjälpt mig med själva depressionen. Under hela den här tiden har jag skött kosten och jag tränat regelbundet. Jag är trött nu. Jag är sliten. Jag behöver en paus från ansträngningar och press och det ger jag mig själv nu resten av månaden. Det har varit ännu ett skitår och jag orkar inte mycket mer.

Det blev en 80 minuters promenad tillsammans med Pär. Det blåste rejält och mot slutet började det regna. Hur trist som helst.

O-fridens.