Alla inlägg under november 2011

Av Ewa - 9 november 2011 16:47

Humlan har svamp i nosen. Det ska hjälpa med Pevaryl, så det har jag införskaffat. 2 gånger om dagen i 2 veckor. Elin har fixat den första insmörjningen (den första "smörjelsen"?) och Humlan var inlindad i en handduk med endast huvudet utstickandes, men det gick bra och Humlis är inte långsur.

.


Jag trappar ned och jag trappar upp. Nu är jag nere i endast 1 Tryptizol och 2 Fluanxol per dag (Fluanxolen kommer jag att sluta med helt i stället för att trappa ned till endast 1 - orkar inte hålla på). Seroquelen är uppe i full dos (STORA piller). Min läkare skulle ha ringt igår, men gjorde inte det. Hon kan ju faktiskt ha blivit sjuk eftersom hon inte är mer än människa hon heller. Personligen orkar jag inte riktigt bry mig. Häromdagen fick jag ett så'nt där ångest-baserat raseriutbrott igen. Fy fan, säger jag bara ! Stackars min familj........


Igår eftermiddag bröt solen äntligen igenom det tjocka molntäcket och natten och morgonen blev kalla. När jag vaknade vid 10-tiden, så sken solen och det kändes lite lättare jämfört med det igenmulna väder som verkar ha hakat upp sig, men när jag kom iväg på min promenad, så mulnade det på igen och så kom dimman. Det gick inte ens att se tvärs över Flaten. Mysigt, men trist.


Fridens.

ANNONS
Av Ewa - 7 november 2011 11:55

 


O-fridens.

ANNONS
Av Ewa - 4 november 2011 16:02

Seroquel heter den nya medicinen. Den bara MÅSTE fungera för jag orkar inte mycket mer! Eftersom mitt närminne är uselt när jag mår så här dåligt, så fick jag skrivna instruktioner för hur jag ska trappa upp Seroquel samtidigt som jag trappar ned både Tryptizol och Fluanxol. Igår fanns inte Seroquel inne utan fick beställas till idag och Pär hämtade ut den på vägen hem från arbetet, så jag börjar först idag. Ny medicin. Igen. Jag började trappa ned Tryptizol igår kväll och faktum är att jag upplever en viss lättnad redan idag. Tryptizol har definitivt inte fungerat för mig och jag känner mig allmänt konstig av den - förutom att den inte fungerar, så har den snarare fått mig att må sämre.


* Jag känner en konstant panik över att hela tiden hitta på något att göra för att få tiden att gå - jag känner mig inte avslappnad för ett öre utom möjligen på kvällen strax innan jag ska lägga mig och jag vet att jag har överlevt ännu en dag för det är det det handlar om - överlevnad.

* Jag är gråtfärdig en stor del av dagen och när jag ser något känslosamt eller hör (för mig) känslosam musik, så sticker det i ögonen av tårar som trycker på och jag är på väg att bli lika lipig som mamma som alltid grät till "Lilla huset på prärien".

* Jag är rädd. Rädd att Pär ska tröttna en gång för alla och faktiskt lämna mig. Rädd att det ska hända honom något så att jag blir ensam. Rädd för att bli så sjuk att jag måste ligga inne på sjukhus. Rädd för att bli gammal och inte kunna ta hand om mig själv. Rädd för att t.ex trampa fel på väg nerför en trappa och slå mig halvt fördärvad och - förutom all annan skit - bli bunden till lägenheten. Rädd för att inte få permanent ersättning beviljad utan bli tvungen att börja sjukskriva mig igen. Rädd, rädd, rädd.


Just nu orkar jag knappt läsa några bloggar och än mindre kommentera, men jag hoppas att det blir bättre snart.


O-fridens.    



Av Ewa - 2 november 2011 15:28

90 minuters promenad som tog på krafterna.


Burstädning idag i stället för i morgon, torsdag, då jag ska träffa läkare AH för medicinbyte.


Fridens.

Av Ewa - 1 november 2011 11:51

Igår. Jag vaknade med ett ryck kvart i åtta. Väckarklockan hade inte ringt halv 8 som det var tänkt. Jag hann gott och väl ändå, men det är inget behagligt sätt att vakna på. Kvart över 8 gick jag ned till tåget för att åka till SATS, men det kom inget tåg på över en halv timme pga ett signalfel, ett rejält signalfel med andra ord. Jag var nära att gå hem igen och jag var faktiskt på väg när jag såg att det skulle komma ett tåg. När det blir den sortens förseningar, så blir det trångt i vagnarna, men jag hade i alla fall en sittplats med träningsryggan i knäet. Jag sa till mig själv, flera gånger, att jag i alla fall inte har en tid att passa, men sanningen att säga mådde jag så himla dåligt att jag egentligen inte brydde mig.


Jag kom fram till SATS 20 minuter senare än vanligt och pga det, så kunde jag inte ta maskinerna i den vanliga ordningen eftersom de var upptagna, men det skadar inte att stöka till ordningen ibland. Det var tungt, men det gick och det blev 30 minuters promenad på löpbandet som avslutning.


När jag kom hem var jag ensam och orkade ingenting. Jag orkade inte tänka eller prata eller blogga, så jag fick tiden att gå genom att se sammanlagt 8 avsnitt av Cityakuten.


På kvällen började jag läsa "Dödligt villospår", en lättläst och lagom krävande bok. "Darling Jim" höll inte i längden.


Idag.  Jag sov till halv 11 utan problem. Vad skulle jag upp och göra? När jag hade släppt ut marsvinen, så var det dax för månadsvägningen och det resultatet fick mig att må lite bättre: 2,3 kg borta!! Kanon! Sedan duschade jag.


Läkare AH ringde som avtalat och eftersom Tryptizol verkar fungera, så ska jag till henne på torsdag för att diskutera medicinbyte.


Senare idag ska Pär och jag veckohandla på Konsum.


Fridens.

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
  1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17 18
19
20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< November 2011 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv i ord med Blogkeen
Följ Mitt liv i ord med Bloglovin'

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se