Nackdelen med att ta för givet

När jag fick brevet om dagens tid hos Af, så fanns naturligtvis en besöksadress med, men eftersom jag har varit hos Af i Tumba förut (för fleeeera år sedan), så tog jag för givet att det låg kvar på samma ställe, att det var samma adress. Det gör detinte. När jag kom fram och såg adressen på en skylt insåg jag att det inte alls var samma adress som angetts i brevet. Vad skulle jag göra? Den här tiden hos Af var den sista möjligheten jag hade att bli inskriven innan min ersättning går ut om 3 veckor. Absolut sista chansen. På mobilen såg jag att jag hade missat ett samtal från min FK-handläggare, så jag ringde upp henne för att be om hjälp att hitta rätt. Hon hade tagit sig dit med bil och hade svårt att förklara hur jag skulle ta mig dit promenerandes. Jag var tvungen att fråga en herre och han pekade åt norr; "Följ den vägen." Jag började gå åt det hållet och jag kände mig något stressad. FK-handläggaren hade sagt att hon och Af-människan skulle vänta 10 minuter. Jag gick och gick och gick, men jag fick aldrig syn på den stora parkeringen som jag fått rådet att hålla utkik efter. Jag ringde FK-handläggaren en gång till och frågade vad f-n jag skulle göra. Jag fortsatte att gå under tiden. Jag frågade en kille om jag var på rätt väg och det var jag tydligen och till slut kom den stora parkeringen inom synhåll och när jag väl hade kommit fram helt och hållet, så var jag 20 minuter försenad. Fy, tusan vad jag skämdes! Jag var gråtfärdig och bad om ursäkt flera gånger. Jag var inte mottaglig efter det och jag förstod inte mycket av vad Af-människan sade, men fick med mig lite lektyr som jag väl får läsa en annan dag när jag mår bättre. Jag tror att jag har kontentan klar för mig:  när min ersättning går ut, så har jag 3 månaders sk. karenstid (karens innan jag kan ansöka om sjukpenning igen och då förutsatt att jag inte får permanent ersättning) då jag måste vara inskriven hos Af för att kunna bibehålla min SGI och det är av den anledningen som jag har gått med i a-kassan igen. Under dessa 3 månader ska min arbetsförmåga fastställas och enligt Af-människan kommer inte kraven på mig att vara höga. Det handlar om att ta reda på hur mycket jag orkar och eftersom jag inte orkar speciellt mycket, så blir kraven därefter och som exempel nämnde hon att om jag känner att jag t.ex. inte orkar komma till ett bokat möte med henne, så behöver jag bara ringa eller mäjla, så går det att ta på telefon. Nästa möte kommer att bli om en dryg månad. När jag promenerade tillbaka till Tumba station, så tog det knappt 15 minuter och sträckan var ganska rak vilket den brukar vara när man inte behöver irra. Nu vet jag det till nästa gång.

Vädret är makalöst! Himlen är smärtsamt blå, solen brakar på och höstfärgerna sprakar allt kraftigare. Frosten låg kvar när jag gick hemifrån vid 9-tiden. Jag hade tänkt hinna med att promenera efter dagens möte, men den oturliga inledningen tog alla krafter för mig, så när jag kom hem gjorde jag i stället en kanna te, tittade på "Lark Rise to Candelford" och lackade naglarna i stället. Jag skulle hellre ha promenerat........ Om vädret håller i sig till i morgon, så kanske jag orkar med det då i stället trots att jag har burstädning på eftermiddagen.

O-fridens.

 

Åsa

12 oktober 2011 15:25

Som det kan bli ibland...du slipper ju iaf stå på crosstrainern idag, det blev en promenad istället i Tumba.;)

Kram på dig å tack för dina snälla ord på bloggen =)

http://poppikock.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kajsa är nu helt återställd i vänster ben, men är fortfarande lite halt på höger ben. När vi kom hem i lördags kväll och hittade Lillan död, så var Kajsa rejält uppskrämd vilket får mig att misstänka att Lillan inte dog stilla och fridfullt utan att ...

*Både Elin och Pär har varit dårförkylda. *Veterinärbesök på torsdagen. *Flera timmars städning på fredagen. *Svärisarnas dubbel-kalas på lördagen. *Lillan som lämnade oss på lördagen. *Kajsa har gjort illa höger bakben lagom till att hon h...

För 2 år sedan kom Socialstyrelsen fram till att den effektivaste behandlingen av alla former av depression är kbt och det var ingen som helst tvekan om det för de kunde backa upp sitt beslut med mängder av forskning och undersökningar som tydligt vi...

Lillan har dött. Hon dog hemma i buren medan hon var sällskapsdam hos Kajsa. Vi var hos svärisarna och hade det väldigt trevligt medan stackars Lillan dog. Hon blev hela 6 år och har inte varit sjuk eller skadad någon gång under dessa år. Vår pantert...

Pär tidigt i morse: Håll ett öga på Kajsa för hon åt dåligt av frukosten. Jag, halvt sovande: Mmmm....ok.....hejdå...... Elin, ungefär 3,5 timme senare: Mamma, det är nå't fel på Kajsa! och det lät som om Kajsa allraminst led av krampanfall eller...