Idag har jag städat.

Fridens.    

Det jag hade i bakhuvudet när jag krävde att få en läkarkontakt inom psyk var att jag skulle ha skickat in en ny ansökan om permanent ersättning i juli månad. Min ersättning går ut den sista oktober och eftersom FK:s normala handläggningstid är 120 dagar (4 månader), så hade jag planerat att skicka in min ansökan i så pass god tid dvs. i juli att jag skulle slippa bli utan ersättning i flera månader i väntan på besked.

Den andra tanken jag hade i bakhuvudet var att läkaren skulle kunna skriva ett utlåtande som inte baserades på gamla journalanteckningar utan på att läkaren kände mig hyfsat och för det krävdes regelbundna träffar, kanske en gång i månaden.

Nu sitter jag här med en knapp månad kvar med sjukersättning och jag har träffat läkaren vid endast 3 tillfällen med start i mars.

Vid det första mötet fick jag förtroende för AH mycket tack vare att hon blev så upprörd över KBT-fanatikern. Vid det tillfället var jag i behov av ett intyg som visade att jag var för sjuk för att delta i samverkans-prylen. Hon sa att hon skulle skriva ett och skicka till mig, så snart som möjligt.

Inget hände.

Nästa besök var den 1 juni (2,5 månad sedan första besöket) och då erkände hon att hon hade glömt intyget fullständigt. Hon skrev ut det medan jag satt där. Mitt förtroende för henne blev naggat i kanten. Vi kom överens om att träffas i augusti igen för att skriva ihop utlåtandet.

Jag fick tid, inte i augusti utan i början av september (2 månader sedan förra besöket) och just den dagen mådde jag inte bra. Jag hade genomgått ect-behandlingar utan större effekt och jag orkade inte prata. Vi enades om att byta Cymbalta mot Tryptizol och hon sa att jag skulle få en ny tid om 2 veckor för att följa upp medicinbytet. Att vi inte snickrade ihop utlåtandet där och då som vi enats om tidigare gjorde att mitt förtroende för AH blev ytterligare sämre.

Nu har det gått nästan 3 veckor och Pär har ringt kliniken för att fråga vad de håller på med. AH kommer inte tillbaka förrän den 4 oktober och det syntes ingen notering om återbesök för mig. Dessutom hade hon skrivit i journalen att jag inte behövde utlåtandet förrän den sista oktober! Är jag så otydlig i mina förklaringar eller är det hon som faktiskt är dum i huv'et?!

Nu kan jag glömma all fin planering och se fram emot 4 månader av ovisshet och utan ersättning. Tack för det, psykvården! 

Jag kommer att skriva ett brev till AH där jag tar upp hur missnöjd jag är. Jag har ju skrivit i bloggen om varje enskilt möte, så jag har mina journalanteckningar jag med!

O-fridens.

Upp vid halv 10 och ett kokt ägg till frukost och sedan gick jag ut i ett strålande höstväder. 90 minuter sammanlagt, men efter 60 minuter blev jag tung i benen och trött, såååå trött. Det var skönt i alla fall.

Nu har jag 10 böcker att läsa. 10 sprillans olästa böcker som står i min hylla och väntar tålmodigt på att jag ska bli färdig med tjockisen "En ängel vid mitt bord". Det känns tryggt på samma sätt som en välfylld kyl kan göra. De andra böckerna heter: Mrs Dalloway av Virginia Wolf och ingick i klassikerna från AdLibris. "Dödssynden" (To kill a mockingbird) av Harper Lee, även den en klassiker. "Oskuldens tid" av Edith Wharton är den sista klassikern jag köpte. "Huset vid moskén" av Kader Abdolah. "Konsten att tala med en änkling" av Jonathan Tropper är ett desperatköp på Konsum när jag inte hade 10 böcker som stod och väntade. "En ren skandal" av Penny Vincenzi är tillsammans med 3 böcker av Nora Roberts den sorts böcker som jag kallar för lättlästa; när jag inte orkar läsa så'nt som kräver stor koncentration. Böckerna av Nora Roberts heter "Dödligt villospår", "Nyckeln till mod" och "När dimman lättar". Den tionde och sista boken heter "Darling Jim" av Christian Mörk. Här ska läsas!!

Förresten! Vad är det som gör att en bok blir en klassiker/kan kallas för klassiker?

Fridens.

Grattis på 1-årsdagen, Alice!

    Om du klickar på bilden, så blir Alice riktigt STOR.   

Eftersom det är torsdag, så har jag städat den nedre buren och jag lade in extra mycket hö för att fira Alice.  På lördag ska jag städa tvåbeningarnas bur dvs. lägenheten. Jag tycker att badrummet är jobbigast och just idag tyckte jag att det såg snuskigt ut, så jag utnyttjade en mindre ångestattack till att städa där inne innan jag själv duschade.

Gillar du att läsa klassiker? Hos AdLibris kan man köpa 3 klassiker för endast 99 kr och det har Pär och jag gjort. Vi köpte till och med 6 klassiker för endast 198 kr - det är busbilligt! Igår började jag läsa en av dem, "En ängel vid mitt bord" av Janet Frame. Den är nästan 900 sidor tjock, men det beror på att den innehåller 3 böcker. Den är bra!    

Fridens.    

PS. Idag är vädret betydligt bättre. Molnen har blåst undan och solen har kommit fram. Det ska tydligen vara så resten av veckan.

"Don't upset the rythm" med Noisettes.

Fridens.   

Jag lade mig tidigt igår, strax efter 22 och somnade vid 23. Ganska tidigt med andra ord. Alltså hade jag sovit färdigt när jag vaknade vid halv 10 idag. Jag kokade ett ägg till frukost och sedan gick jag ut. Jag hade tänkt gå samma, långa runda som jag gick i söndax fast åt motsatta hållet. Det duggregnade, men jag ändrade inte planerna. Efter ungefär 25 minuter, så övergick duggandet till ordentligare regn, men jag ändrade inte planerna. Efter ytterligare en kvart, så ösregnade det och då ändrade jag planerna och gjorde promenade kortare, men när jag kommit fram dvs. hem och tittade på klockan, så hade jag promenerat 75 minuter i alla fall, så tidsmässigt blev det inte så mycket kortare. MBT-skorna med sin luftiga nätöverdel är värdelösa i den här sortens väder och jag fick byta till torra strumpor. Nu är så pass svalt ute att jag skulle kunna börja använda mina vinter-MBT och då får jag vara torr om fötterna oavsett väder.    

Elin och jag ser ju mycket amerikanskt när det gäller filmer och serier och vi har ett ganska bra hum om hur den amerikanska sjukvården fungerar när det gäller avgifter. I samband med att jag låg inlagd en natt för ect-behandling och sedan åkt fram och tillbaka flera gånger, så frågade Elin hur mycket så'nt kostar och skulle jag komma att få en räkning. Jag förklarade att jag inte behöver betala ett nickel tack vare att jag betalar skatt. Sverige är inte perfekt och med tanke på hur vi sjuka behandlas av FK, så finns mycket övrigt att önska, men som sjuk, så vill jag ändå inte bo i något annat land! Om vi inte hade haft det skattesystem vi har, så skulle jag förmodligen inte ha haft råd med de 6 ect-behandlingar som jag gick igenom. Storbritannien, Kanada och Frankrike har liknande system när det gäller sjukvård.    

Fridens.    

Jag har inte bara gamla godingar i min mobil utan även denna som är från detta nådens år 2011. "America" med Le Kid.

Fridens.    

"The wanderer" med Donna Summer från 1980.

Fridens.