Plötsligt en måndag i juni är jag utvilad, har jag fått tillbaka orken och lusten och åkte till SATS!!! Ömäjzing! Det var inget höjdarpass.... Först hade någon snott mitt favoritskåp.     När jag väl valt ut ett annat skåp och var ombytt och skulle låsa det, så går inte det, så jag måste flytta alla prylar till ett annat skåp.     Inne i träningslokalen var det ovanligt många i farten och det var folk i vägen, så jag kunde i ta övningarna i den ordning jag ville och är van vid.     Jag försökte att köra mer slow-burn, men den övning det fungerade bäst med var för låren och det var grymt mycket tyngre! Jävlar i min lilla låda!  När koncentrationen väl fungerade, så kändes det naturligtvis bra, men summa summarum: jag trivs inte längre på SATS Regeringsgatan. Nä! Jag har påbörjat mitt avsked och i tanken håller jag redan på att installera mig på det ännu oöppnade SATS i Huddinge. Jag ska nog försöka komma iväg på fredag igen, men då ska jag åka tidigare, så att jag hinner få mitt skåp och det är mindre folk.

Värmen är på ingång igen. Idag har vi 24 plusgrader och för min del skulle temperaturen kunna stanna där; gärna lägre, men absolut inte högre.

Jag hade på mig de MBT-sandaler som jag fick av syrran och de är inte sköna. Sitter dåligt och klämmer på stortårna.

Fridens.     

PS. Jag köpte en ny SATS-flaska i knallrosa och gult.

Visserligen är 7 det universella lyckotalet, men jag är även svag för 8 som är en himla trevlig siffra och som är jämn och symmetrisk. Vi ska köpa en liten marsvinshona till från Sophie. Titta här! De har makalöst fina färger alla 3 och en av dem kommer att flytta till oss. Elin har valt namn på denna och det blir Mimmi. Det var tänkt att gamla, lugna Lillan skulle få blir fostermor till Kajsa, men klarar hon av både Kajsa och Mimmi, tro? Vad säger du, Sophie?

Jag längtar; två småttingar! Oooooo....!!!

Fridens.