.......mig motarbetad. När jag gick hemifrån vaggande som en sköldpadda med träningsryggan på, så var det -2. Just för att det var minusgrader, så tog det ett tag innan jag förstod att det jag kände dunsa mot huvudet med jämna mellanrum var regndroppar. Stora, fläskiga, 1-liter-vatten-per-droppe-droppar. Inte tusan hade jag trott att jag behövde ta med mig paraply när det var minusgrader!!! Det var i alla fall inte halt tack vare den lilla snö som föll för några dagar sedan.

På perrongen.  *ding dång*  Det är för närvarande stopp i tågtrafiken förbi Älvsjö pga en olyckshändelse. Vi beklagar det inträffade.  S  U  C  K. Jag stod kvar en stund och velade: chansa på att det löser sig snabbt eller gå hem. Jag valde att gå därifrån och jag hade knappt börjat gå förrän  *ding dång*  Det är för närvarande stopp i tågtrafiken pga en olyckshändelse. Tågen vänder i Huddinge. Vi återkommer med besked om ersättningstrafik.  Dåså! Hemåt, alltså.

Om jag hade varit tvungen, verkligen tvungen, att komma iväg, så hade jag kunnat stå ut med att åka tåg till Huddinge för att sedan byta till - förmodligen - buss, men idag var jag egentligen inte tvungen och det är precis den här sortens scenario som mitt stress-känsliga jag inte orkar med nu för tiden. Det är förmodligen den här sortens trösklar som Af-psykologen anser att jag bör bekämpa/arbeta bort/slipa ned, så att jag kan fungera som alla andra sk. friska människor, men jag vill inte det! Eftersom jag inte har som mål att ta mig tillbaka ut på arbetsmarknaden och eftersom min stresskänslighet är ett resultat av att ha varit långtids-sjukskriven utan någon som helst hjälp, så tycker jag inte att jag ska behöva börja anpassa mig nu. Så det så!

O-fridens.

PS. Jag gör ett nytt försök med SATS på fredag för tills dess har de väl röjt upp efter olyckshändelsen, eller?

 

Gröngöling

24 januari 2011 15:12

Nä vad typiskt!
Jag hade också gått hem, eftersom det inte var nödvändigt att ta sig till stan.
Du får väl göra lite kullerbyttor hemma istället ;) Med grisarna som publik.

Tänk om man kunde ha ett gym hemma, det skulle jag vilja!

Kram och ha en skön dag!

http://grongoling.bloggplatsen.se

Ewa

24 januari 2011 15:17

Då skulle grisarna få nå't att fundera över! ;-)

 

Annie

24 januari 2011 16:14

Herregud Ewa!! SOM du skrämde mej.
LilleSonen och jag var fruktansvärt osams imorse (båda hade riktig måndagmorgon) och när jag läste ditt inlägg så höll jag på att trilla ur soffan av rädsla. Du må tro hur hispig jag var innan jag fick tag på honom och innan jag insåg att det var en kvinna det handlade om och över en timme efter att han befann sej på platsen.
Tusans vilka tankar som for runt i huvudet ett tag.

Kram

http://www.peek-a-boos.bloggplatsen.se

Ewa

24 januari 2011 20:15

Det var inte meningen att skrämma dig, men jag visste inte mer än det de just sa i högtalarna..... F'låt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...