Igår, innan Pär och Elin hade handlat, så hade vi total-slut på tvättmedel. Inte en droppe kvar. Tvättkorgen var knökfull. De köpte en hel del tvättmedel och idag har jag tvättat och tvättat och tvättat. Det är ungefär hälften kvar, men en del behöver inte tumlas, så jag kör nog en till maskin nu ikväll.

I morse var jag på toaletten klockan 7. Det var alldeles mörkt ute. Fy tusan! När jag kröp tillbaka i sängen, så kom jag ihåg att i morgon, så måste jag stiga upp just klockan 7 för att sedan åka till Prövningen i Huddinge.....      Jag är liiiiite orolig över morgondagens möte för jag har inte gjort min läxa, så att säga. Jag hade som uppgift att kolla upp hunddagis i mina närmaste trakter som Af-damen sedan kunde kontakta angående arbetsprövning. Det beror inte på att jag har glömt. Det beror på att jag har förträngt eftersom jag inte vill. Det går för fort.

Nu har jag läst ut "Matrevolutionen" och rekommenderar den varmt till likasinnade och andra som är intresserade av kost och hälsa!

Fridens.

De flesta som äter LKHF är glatt förvånade över att sötsuget, trots allt, var så lätt att bli av med. Dessutom tycker alla att det är skönt att få bli ordentligt mätt och att slippa tänka på att hela tiden äta mellanmål. Trots detta, så verkar något saknas. Om man är mätt och nöjd och har vant sig vid att äta endast när man är hungrig, varför försöker man hela tiden hitta sätt att få äta det som man säger sig vara lättad över att slippa suget efter t.ex bakverk? Nu finns det bak-böcker där man kan baka mer eller mindre vad man vill, men utan det farliga vita mjölet och sockret. Det går att göra semlor med hjälp av sk. oopsies (som är bland det läskigaste jag har ätit). Jag har provat LKHF-ostkakan och den var......isch! I stället för att sikta in sig på strikt LKHF och sedan hitta på halvtaskiga alternativ som är lika goda som alla lätt-varianter är dvs. inte alls, så kan man väl äta en riktig semla eller några småkakor eller äkta ostkaka, men inte så ofta. Jag får bara ett löjeväckande och desperat intryck av alla som äter strikt, men som svettas blod för att kunna äta en fusk-semla. Visserligen innehåller riktiga semlor, småkakor och ostkaka sådant som inte är bra för kroppen, men nog klarar väl kroppen av att man äter det någon enstaka gång? Trams!

Fridens.