"Trouble is a friend" med Lenka.

Fridens.    

......att klockor, som finns i affärer och hos urmakare och är till för att köpas, alltid ställs in på 10 över 10 (alt. 10 i 14) för att då ser visarna ut som en glad mun?

Fridens.

Första mötet på FK:s kontor i Huddinge. Det var Pär, jag och en ovanligt mänsklig Handläggare.

Frågor och svar om hälsa, utbildning, familjesituation mm som skulle utgöra en sk. rehabiliterings-karta. Inga konstigheter.

Jag kommer att delta i FK:s samarbete med Af som går ut på att bedöma min arbetsförmåga. När Handläggaren frågade mig om jag kan tänka mig att det kan leda till något positivt, så svarade jag att "Det kan jag inte." Dels har jag inte förmåga att se längre fram i tiden än till helgen när jag mår så här dåligt och dels har jag varit borta från arbetsmarknaden pga sjukdom i 10 år. Under dessa 10 år har jag knappast blivit friskare, men jag har däremot lärt känna mig själv och vad jag klarar av. Jag försökte att inte låta tjurig eller motvillig eller att jag är arbetsskygg; jag försökte framföra att jag är realistisk. Hon tog mig på allvar.

Hon ställde en, för mig, märklig fråga. Hon frågade om jag någon gång eller fortfarande funderar på hur det skulle ha kunnat bli om min fd. arbetsgivare hade tagit sitt rehab-ansvar och verkligen hjälpt mig? Jag svarade att jag inte längre funderar på det, men sanningen är att jag aldrig har gjort det. Gjort är gjort. Jag försöker lära mig av misstagen och erfarenheterna. Jag lär mig fortfarande att inte älta och jag blir allt bättre på det.

Jag har nu ett val. Jag kan vägra att delta i detta projekt och när det då är dax för mig att ansöka om förlängd sjukersättning, så kommer jag garanterat att nekas det (jag är nu inne på min sista beviljade, tidsbegränsade period) eller, så kan jag delta (och bevisa att jag är för sjuk för arbetsmarknaden) och därmed avsevärt öka mina chanser till permanent ersättning, men alla möjligheter måste vara uttömda eftersom nålsögat har krympt till närapå osynlighet..... Valmöjligheterna är i klass med pest eller kolera, men de finns där. Trots att valmöjligheterna finns, så känner jag mig tvingad. "Det vore hemskt om du gick in i det här med en känsla av tvång...." sa Handläggaren. Förvisso, men känslan finns ändå där.

När projektet väl drar igång, så kommer jag att få en annan handläggare på FK som är specialiserad på att samarbeta med Af i den här sortens ärenden. Jag orkade inte fråga när det kan tänkas ske och Handläggaren avslutade mötet med en FK-klassiker: "Nu är det bara att åka hem och vänta!".    

Den här väntan känns dock annorlunda, så till vida att jag faktiskt kan "lägga mig i soffan och vila" tills det händer något. Jag har inga som helst krav på mig att driva på något; bollen ligger hos FK och Af. Jag inväntar trötthetsvåg numro 2.

Jag åkte dit.

Handläggaren fick se mig när jag mår som sämst.

Jag orkade svara på frågor.

Jag klarade mig från att börja gråta (det sved litet i ögona).

Jag är fruktansvärt trött.

Fridens.

I övermorgon kommer äntligen pengarna från FK!!!

Elin ska få tröst-pengar.

Pär ska få tröst-pengar.

Jag har äntligen beställt en kappa (ylle) från Klingel som jag har suktat efter i några veckor och oroligt kollat att min färg (lila) och storlek (54) fortfarande har funnits i lager.

Kappan till höger, den kortare. Färgen syns på den hängande nr 2 från vänster.

Det känns litet lättare just nu!  *nynnar 'Money makes the world go round, the world go round, the world go round.....' *

Fridens.

PS. Det skriftliga beskedet bör komma med posten idag.