Tusentals i demonstration mot att SD har kommit in i riksdagen. Varför inte demonstreara mot hela valresultatet?? Valresultatet är en konsekvens av vår demokrati. SD:s inträde i riksdagen är oxå en konsekvens av vår demokrati. Jag gillar inte SD mer än någon annan som har lite innanför pannbenet, men jag har faktiskt ingen förståelse för dagens demonstration. Vi har demokrati och en hjärndöd del av vår befolkning har röstat på detta hjärndöda parti. Det verkar fel, i mina ögon, att demonstrera mot denna del av valresultatet. Missriktat.

O-fridens.

När jag hade pratat med Husläkaren i samband med FK:s hot om avslag, så frågade hon upprepade gånger om det inte kändes litet bättre, om jag ändå inte kunde hoppas på en bra utgång. Vi pratade med varandra vid flera tillfällen och varje gång frågade hon samma sak och varje gång svarade jag att nej, jag hoppades ingenting. Jag vågade inte. Jag orkade inte. När jag sedan hade skrivit mitt personliga brev och läst det som Pär hade skrivit, så kunde jag inte låta bli att börja hoppas lite vagt. Kanske, kanske, kanske skulle jag få permanent ersättning. Kanske, kanske, kanske hade FK en mänsklig cell någonstans. För mig handlade det om ytterligheterna avslag = självmord eller permanent ersättning. Jag spände mig mer och mer ju närmare Beslutsdagen kom och när jag slutligen fick beskedet om en sista omgång med tidsbegränsad ersättning, så gick luften ur mig fullständigt och jag tyckte allt kändes som ett satans limbo. Överläkaren, som jag träffade dagen efter, rådde mig att ändra mitt katastrof-tänkande, så till vida att mitt liv inte alls är slut bara för att jag inte får permanent ersättning. Var min reaktion på FK:s beslut överdriven? Vem är det som bestämmer vad som är överdrivet eller vad som är rimligt?

Så när jag hade accepterat att jag inte kommer att få permanent ersättning, så sattes mitt hopp och min lit till riksdagsvalet. Enligt opinionsmätningar och debatt-resultat, så verkade de röd-gröna ta sig mot slutet av kampanjen. Det hade dessutom varit mer skriverier om FK:s behandling av sjuka och många upprörda stämmor, så jag hoppades, till och med trodde på att alliansen skulle knuffas ned från tronen. Jag trodde faktiskt att svenskarna skulle inse att om alliansen gavs fortsatt makt, så kommer vår välfärd att urholkas. Om alliansen verkligen hade knuffats ned, så hade Mona Sahlin intagit tronen och som De Svagas Rödklädda Försvarare ändrat på alliansens alla sjuka idéer om hur vi sjuka ska piskas tillbaka till arbetslivet och retroaktivt sett till att alla som varit sjukskrivna i 10 år eller mer automatiskt får permanent sjukersättning. Jag gjorde det jag kunde genom att rösta igår, men det räckte inte. Det jag nu ser framför mig är 4 år till med en känslokall regering som, och det skulle inte förvåna mig, förmodligen hittar sätt att försämra ytterligare för de som redan lever med kniven på strupen. Det jag oxå ser framför mig är möten med FK-Handläggaren där jag måste försöka övertyga och bevisa att ingen vinner på att försöka få ut mig i arbetslivet utan att det bara slutar med att jag är tillbaka där jag  var för 10 år sedan dvs början av sjukskrivningscirkeln. Är det så förvånande att jag kraschade efter valresultatet? (Möjligen därför att jag i vanliga fall inte är politiskt engagerad.) Är verkligen min reaktion överdriven?

Jag försöker att inte vara en känslokall robot som inte tillåter mig Hopp och Förväntan. Jag vill inte vara så! Det är bara det att jag har lärt mig vad Hopp och Förväntan kostar nämligen Psykisk Trötthet de Luxe och psykisk trötthet är ingenting som botas med ett par nätters god sömn; det kan ta flera veckor av åtehämtning som är frustrerande och som tär på hela familjen. Vad skulle du välja? Känslokall Robot eller en tröttande återhämtning? Pest eller kolera?

O-fridens.

Under den tv-sända valvakan diskuterades bl.a vilka det är som inte har röstat över huvud taget. De hade kommit fram till att det rör sig om LO-anslutna och lågutbildade. Tänk om dessa slöa soffpotatisar hade röstat i årets val...... Då hade vi kanske haft en kvinnlig statsminister idag. Jag skulle helst av allt vilja ge icke-röstarna en smäll i huv'et!!! Man kan aldrig få önskat resultat om man inte ens försöker! 

I  D  I  O  T  E  R  !!!

O-fridens.