Ååh, vad den var bra!! Jag blev så glad när jag, allt eftersom, upptäckte att de har hållit sig till boken. Det är inte någon amerikansk produktion och det märktes då fokus inte låg på de få stridsscener som finns med och det inte fanns några som helst försök att göra filmen sentimental eller action-betonad. Jag har försökt att få både Elin och Pär att läsa boken (speciellt Pär som läser många historiska böcker och Johanna har faktiskt existerat), men nu ska jag få dem att se filmen. Det slipper de inte undan!

Fridens.   

.....med alla bloggare som tar sommaruppehåll. Sommaruppehåll från vad då? Jag kan förstå om man väljer att vara ute i stället för att sitta vid datorn, men när det gäller mig själv, så kan jag inte ta sommaruppehåll från min blog därför att jag inte kan ta sommaruppehåll från mina tankar, mina fundringar eller mina åsikter. Det är mitt liv jag bloggar om och det går inte att ta uppehåll ifrån. Dessutom lider jag av skrivklåda och det är en anledning till att jag har en blog. Hur mycket tid spenderar man egentligen vid datorn om man måste meddela att man gör ett uppehåll? Fjantigt! Jag bloggar oavsett årstid eller väder!

Fridens.

Jag har inte semesterstängt.

Klickbar bild.

Döm om min förvåning när jag vaknade till i natt av att jag frös! Det var faktiskt nödvändigt att ta på täcket.    Det var otroligt svalt och skönt i hela lägenheten när jag gick upp strax efter 9 och det var mänskliga +21 grader. Det var nära på att jag popcorn-skuttade som marsvinen om jag inte hade varit så morgonstel.

Fem över 10 gick jag mot Filmkedjan där min nya vattenkokare fanns att hämta. Jag gick en omväg som tog 40 minuter, men när jag kom fram hade de inte öppnat än. Det var en kvart kvar, så jag satte mig i skuggan i gräset och drack vatten och lyssnade på MP3:n. Tankarna gick till filmer, helt logiskt och jag tänkte på Kvasthildas lyriska recension av "Alice i Underlandet". Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag vill betala för att se den dvs. bio, hyra eller köpa. Äh, skit samma, jag köper den här hos Filmkedjan! När de hade öppnat (de hade AC - åh, ljuva svalka!), så gick jag till köpfilmshyllan och jag höll i "Alice i Underlandet" i en hel minut innan jag ställde tillbaka den i hyllan. Nää! När jag tvekar så mycket om något, oavsett vad, så vet jag att jag gör bäst i att låta bli helt och hållet. Jag kikade runt på de andra filmerna och fick syn på ett omslag där det stod "Ett mysterium. En gåta. En legend." Hmmm. En person bakifrån som sträcker ut armarna för att tydligen ta emot folkets hyllningar. Säker nå'n rocklegend eller nå'n sportdåre. När jag tittade närmare så såg jag att det var "Påven Johanna". "Påven Johanna" som är min absoluta favoritbok och som jag har läst minst 4 gånger! Nu finns den som film! Ingen beslutsångest där! Jag grabbade tag i filmen och betalade och hämtade även ut vattenkokaren som ju var huvudanledningen till att jag var där. Tänk om jag hade glömt den....    

Ikväll blir det en högtidsstund på 2 timmar och 15 minuter och nåde den som stör mig! Tur att jag är ensam hemma.

En längre sväng tillbaka och in på Konsum. De veckor jag är ensam, så är det ett evigt spring på Konsum eftersom jag inte orkar bära så mycket. Jag köpte en liten rosenbukett i blandade färger för bara 39 och den är jättefin! Jag glömde att köpa ögondroppar.

Det var +23 när jag gick och +26 när jag kom hem. Hela SATS-flaskan med vatten gick åt. Det var tungt att promenera. För varmt och så vågade jag inte slappna av riktigt eftersom jag väntade att det skulle börja krampa i höger sida. Inge' kul.    Men den promenaden är i alla fall bättre än ingen alls!

Jag har kommit in i 2 perioder: jag ritar och jag läser. Det är möjligt att det dyker upp nya alster när Pär har kommit hem igen och kan scanna in dem (jag är för ointresserad för att lära mig hur man gör). Jag läser om Sookie Stackhouse i böckerna av Charlaine Harris; de böcker som ligger till bakgrund för tv-serien "True blood". Jag såg 1,5 avsnitt av serien, men gillade den inte. För mycket sex och blod. Böckerna är inte så grafiska och tonen är lättsam och lite ironisk.   

Igår kväll var jag däremot tvungen att avbryta läsandet eftersom jag hade en otrolig klåda i vänster öga. Pollensäsongen är ju över sedan ett tag, men jag är även allergisk mot gräs och för att testa om jag verkligen behöver allergimedicinen, så tog jag den inte igår och det var inga problem tills på kvällen. Det kändes som att jag hade något innanför ögonlocken och det gjorde ont och det kliade. Jag kunde inte se något i spegeln. Till slut tog jag en bit bomull som jag blötte i iskallt vatten och sedan höll mot det slutna ögat. Aaaah! Sedan tog jag ögondroppar och allergimedcinen. Medan jag höll ögonen slutna och väntade på att jag skulle somna, så for skräckscenarior genom huv'et: jag skulle vakna och upptäcka att vänster öga var rött och helt igensvullet och att det rann ut var och att jag fick treva mig fram som en enögd pirat till vårdcentralen. Så blev det inte. Ögat är som det ska och jag tar min medicin tills gräshalterna har sjunkit.

Marsvin är läraktiga. I alla fall när det handlar om vanor. När Pär lagar middag, så blir det alltid grönsaker över av någon märklig anledning och de brukar grisarna få. Det här har de snappat upp, så när Pär lagar maten, så samlas de alltid vid mattkanten och tjoar uppskattande i hopp om att få något smaskens. Pärs hejaklack. När jag lagar maten, så kommer de fram till mattkanten då med, men när de har kommit på att det är tråk-matte som står där, så går de igen. Nu när jag har varit ensam med dem och det har varit så ohemult varmt, så har jag tagit för vana att slänga in ett lass med isbergssallad i varje bur när jag har nattat dem. Efter 3 gånger har de vant sig vid det och när jag hakar loss vattenflaskorna på kvällen för att byta vatten i dem, vilket är det första jag gör i nattningsproceduren, så börjar de tjoa och tjimma å det mest högljudda! Ni skulle ha hört dem igår kväll! De far runt fötterna på mig hela tiden för att vara säkra på att inte missa SALLADEN. När jag väl har fått in dem i respektive burar, så står de med nössen tryckta mot gallret och väntar otåligt medan jag grovhackar salladen. Jag inser att det blir svårt att vänja dem av med det här......

Nu ska jag blanda ihop kligröt till marsvinen och försöka komma på vad jag själv ska äta till lunch. 

Fridens.