Alla inlägg den 18 juni 2010

Av Ewa - 18 juni 2010 16:16

Jag har oftast inget emot att stå i kö. Förutsatt att jag inte har ont i t.ex ryggen eller knäna, så är det en möjlighet till paus. Det är ytterst sällan jag har bråttom. Jag står och tittar på folk eller på omgivningarna. Om kön är kort och någon tränger sig före, så bryr jag mig sällan om det. Om kön är lång och någon tränger sig före, då..... När vi var på Liseberg och köade till Kanonen, så var det ett gäng Tonårstjejer (jag skriver med stort t för att markera det negativa i tonåringarnas uppförande) som stod efter Elin och mig. I den sortens kö får man ställa sig i "bås" beroende på var i berg-och-dal-banetåget man vill sitta. När tåget kommer in, så passar båsen ihop med vagnarna. Tonårstjejerna försökte byta med oss för att på så sätt komma med samma tåg. Jag fattade instinktivt motvilja mot den tjej som frågade mig; hon hade mascara som förvandlade hennes ögonfransar till äcklig spindelben. Efter att jag svarat nej, så överlade hon med sina Tonårspolare och sedan slet hon undan de 2 som stod före henne i "båset" utan att fråga. De undanslitna blev väl så paffa att de inte sade nå't. Det var först senare som jag fattade vad hon hade gjort. Vi träffade på de igen vid Lisebergsbanan där kön oxå var lång även om den inte stod still. Elin och jag kom fram långt innan de dök upp, men de hade satt sig i sinnet att gå före. I trappan upp kom Tjejen med Spindelbenen smygande till vänster om mig och Elin. Jag sa att Elin skulle "bre ut sig" för att inte släppa förbi henne. Hon trängde sig förbi ändå och hade en tjejkompis vid handen som i sin tur hade en killkompis vid handen. Då tände jag till. Mannen bakom oss hann före och höjde rösten: "Ställ dig i kön!". "Va?" sa hon och gav intryck av att vara precis så puckad som hon såg ut. "Ställ dig i kön!!" sa jag i min tur och höjde rösten för att hon skulle höra. "Jag står i kö" svarade hon med ett uppkäftigt flin. "Det gör du inte!" svarade jag. "Kön är där bakom!!!" Jag till och med pekade utifall att hon behövde extra tydlig anvisning. Jag vet inte vad hon svarade efter det, men de försvann i alla fall bakåt. "Det är bra!" kommenterade mannen bakom oss. Jag tittade upp på honom och såg att han var i min ålder eller äldre. "Det var kanske lite överdrivet" sa jag "men så'nt där gör mig skitförbannad. Nu blir jag förmodligen kallad Djävla Kärring resten av dagen, men det kan jag ta!". Sedan köade vi i lugn och ro. Det är så skönt att få säga ifrån ibland! Jag blir så trött på den där mentaliteten där alla bara roffar och knuffar och ger blanka f-n i de som kommer emellan. Tjejens med Spindelbenen föräldrar har förmodligen inte lärt henne konsten att köa, men då fick hon väl en lektion av mig i stället. Vassego', den bjussar jag på! Naturligtvis är inte alla tonåringar på samma sätt och min 17-åring är definitivt inte lika självisk och ouppfostrad för då hade jag skämts ögona ur mig!


Fridens.

ANNONS
Av Ewa - 18 juni 2010 15:11

Det blev en något bättre natt, men ingen säng och inget sovrum är som mina egna! Jag var, som väntat, trött när jag vaknade. Tung och trög i huve't. Strax efter 9 gick vi ned till matsalen för att äta frukost. Jag var inte det minsta sugen och åt nästan ingenting. Sedan satt vi i rummet och jag klådde Elin i alfapet, men fick storstryk i Uno; jag brukar sällan vinna i kortspel och jag vet inte varför. Tåget skulle avgå 12.42 från centralstationen och strax efter 11 checkade vi ut och gick i sakta mak samma långa väg som jag skavsårs-haltade i tisdags. Vi köpte varsin lunch-macka som vi åt innan vi klev på tåget och jag åt grillad halloumi för första gången och det smakade smaskens! Vi hade platser mitt emot varandra med bord emellan. I Herrljunga klev en mamma och hennes 5-åriga (?) dotter ombord som hade platserna bredvid oss inne vid fönstret. Vi flyttade om lite, så att de fick sitta bredvid varandra. Jag försökte läsa, men flickan lyssnade på musik i en bärbar CD och sjöng glatt med till Pippi och Emil. "Upp och ned, ned och upp, grisen gal i granens topp och en mus, i vårt hus svär och tuggar snus". Jag hade inte hjärta att be henne dämpa sig trots att jag fick väldigt svårt att förstå vad jag läste utan tog min MP3 och skaffade mig annan bakgrundsmusik, så att säga.    Efter ett tag somnade jag. Halvsov åtminstone. Pär hämtade oss vid Södertälje Syd och sedan veckohandlade vi på vägen hem.


Sent igår, vid midnatt, halvlåg jag på sidan i soffan och läste medan jag masserade högra sidan av ryggen med den bäbis-skära plastprylen och det kändes riktigt bra. Området kändes mjukare efteråt, så jag tror att den fungerar.


I natt sov jag gott i min säng brevid min gubbe.   Jag räknade med att sova länge idag, men efter ett toalettbesök vid halv 9, så hade kroppen sovit färdigt. Jaha. Jag startade en tvättmaskin, släppte ut grisarna och sedan åt Elin och jag frukost medan vi såg några avsnitt av "McLeods döttrar" (för andra gången).


När jag drog upp rullgardinen var det mulet och bara +13, men det var skönt. Inte bara allergimässigt utan även för att jag har tillbringat 2 dagar utomhus i solsken (och bränt pannan, näsryggen och bröstkorgen) och dessutom duschat utan att smörja in mig (jag var för trött), så jag kände mig torr som fnöske och små-kokt. Jag har nyss duschat igen, men den här gången ska jag smörja in mig ordentligt. Jag har en känsla av att det kommer att låta "slurrrrrp!" om huden.....


Fridens.

ANNONS
Av Ewa - 18 juni 2010 12:30

Den första natten borta, vare sig det handlar om hotell eller inte, sover jag sällan bra. Den här första natten sov jag dåligt pga att Elin, som jag upplevde det, inte gjorde annat än knuffade på mig för att få mig att sluta snarka. Hon sov inte så bra hon heller med andra ord... När jag sover dåligt en natt, så kommer sällan tröttheten direkt dagen efter utan den andra dagen och det verkar stämma för Elin oxå vilket innebar att ingen av oss var speciellt trötta när tisdagen kom. Vi hade satt vår mobiler på väckning klockan 9 och frukosten på rummet var beställd till 10 -10.30 Elin och jag är ofta på samma våglängd och i det här fallet föredrar vi att sova lite längre, äta frukost i lugn och ro (ingen av oss tycker egentligen om frukost) för att sedan sätta igång med eventuella aktiviteter och äventyr. När resten av Vårat Gäng är med, så blir ofta upp i ottan, frukost och sedan kör vi så det ryker till 16-snåret och så får man hoppas att man orkar hålla sig vaken till middagen vid 19-tiden. Helt fel metod!    Så vi fick vår jätte-frukost som vi åt i lugn och ro. Elin höll koll på entrén till Liseberg utifall att någon skulle slippa in före oss. De skulle öppna klockan 13. Medan vi väntade klådde jag henne i några partier alfapet, men motståndet var bättre än när vi spelade på tåget. På måndagen köpte jag kortspelet Uno och när vi tröttnade på bokstäverna, så gav vi oss på det; oskulder bägge två. Det låg 2 lekar i asken vilket jag tyckte var konstigt. Jag öppnade den ena och blandade och blandade och blandade. Elin pluggade regler och sedan satte vi igång. Det gick inte bra. Det var urdåligt blandat och jag hade fått endast gula och blå kort och inga specialkort. Samma sak för Elin. Skumt.    När vi hade grunnat ett tag, så kom vi på att den andra kortleken förmodligen innehöll de röda och gröna korten samt specialkorten. Vi skrattade så vi grät! Sedan började vi om. Vi vann några gånger var innan det var dax att dra oss ned mot Liseberg. Det var mycket folk där vid det laget och de hade börjat samlas redan klockan 12. Vi klädde på oss, tog med så lite prylar som möjligt och Elin skötte hissen ned..... Det var en kort promenad tvärs över gatan - fett najs! Vi tog plats i klungan och stod och stod och stod. Framför mig stod en mormor med en liten pojk i liggvagn. Han var så go'! Nappen i munnen, Barbapapa-filt över sig och armar och ben som gick lite som de ville. Han var väl runt 2-3 månader. Till slut kunde jag inte låta bli att fråga mormodern och hon bekräftade att det var en liten pojk och att han hade blivit 2 månader dagen innan. Hon sa oxå att det började bli lunchdax, men att maten dvs mamman stod längre fram i kön. Åh, vad trött han var! Ögonlocken åkte upp och ned och precis när han höll på att somna, så kom han på att det egentligen var matdax och det kan man ju inte sova bort! Lille skrutten.... När det gällde köandet, så hände inte mycket och till slut fick vi förklaringen att kassan längst till höger, den som var närmast oss, inte längre kunde ta emot kortbetalningar. Suckar och muttranden från de köande, men bra för oss. Jag hade kontanter och efter det lossnade proppen och vi kom till slut in på Liseberg.  


    


Liseberg ligger hästlängder före Gröna Lund i allt, precis allt: det är större, det är mycket mer grönska, det finns avskilda platser att sitta och vila på, attraktionerna är bättre, stämningen är gladare, det finns mer mat att välja på, prylshopen är myyyyyyycket roligare och så gör färgtemat med grönt och rosa mig på gott humör! När jag kommer in på Gröna Lund (jag undviker att åka dit), så börjar jag alltid räkna timmarna till jag får gå därifrån igen. När jag kommer in på Liseberg, så funderar jag mest på vad jag ska åka först! Sedan berg-och-dal-banan Balder byggdes har vi alltid börjat med den och jag säger bara att det är den absolut skönaste banan jag någonsin har åkt och jag har åkt en hel del olika!!

Balder har flera gånger röstasts fram som världens bästa berg-och-dal-bana i trä av sk. experter och jag håller med. Vilket sug! Vilket drag! Vilket flyt! Bara mjuka backar och kurvor och inga som helst ryck eller knyck som ger mig ont i nacken och huvudet. Det slog mig att Balders säten inte har högre ryggstöd än till skuldrorna medan metall-banorna har ryggstöd som sträcker sig upp över huvudet. Balders "spännen" är tvärs över benen medan de övriga dras ned över axlarna och är ett klart tecken på att Balder är skönare att åka och bättre för rygg och nacke. När vi åkte ner för den första backen, så vrålade hela tåget rakt ut och, jösses, vilken endorfinkick det var!!!! Balder i Mitt Hjärta!   


Det är är världens bästa berg-och-dal-bana i trä, Balder. Backen längst till höger är den första, tokbranta backen.


Vår familj har varit några gånger på Liseberg sedan Elin var ungefär 5 år och hela tiden har allas favorit varit Jukebox (på Grönan heter den Bläckfisken). Den är oxå otroligt mjuk och skön att åka och ger ett skönt pirr i magen. De färgglada bilarna gör sitt till liksom musiken som är 50-talsrock med Elvis, Little Gerhard, Bill Haley med flera. Det är ösigt och skrattigt och bara härligt! Däremot fick Elin och jag en chock när vi upptäckte att vi hade varit på Liseberg i hela 4 timmar innan vi ställde oss i kön till Jukebox. Jukebox i Mitt Hjärta.   

Jukebox. 


Förra året, när Elin och hennes klass var på Liseberg, så var årets nyhet HangHai. När Elin försökte beskriva den för mig, så fick jag ingen större lust att prova på den, men när jag fick se den med egna ögon, så ändrades inställningen. Efter att ha åkt den 2 gånger, så har nu Jukebox knuffats ned på en tredje plats. En enorm båge med ett lika enormt hjul som glider fram och tillbaka med det snurrar; långsamt i början och sedan snabbare, men bara tillräckligt för att ge ett sug och ett pirr och en känsla av att flyga. Dessutom sitter man otroligt bra i de där sätena (vänd utåt); ett suveränt stöd för ryggen. HangHai i Mitt Hjärta.   


HangHai, 2009 års nyhet som jag hoppas har kommit för att stanna.  


Vi åkte även Kanonen (skräp), Flumeride (en aning blött, men alltid lika skön), Pariserhjulet (vi stannade på toppen och fick utsikt i lyxklass), Slänggungorna (där vi satt tillsammans i en soffa) och sist av allt åkte vi Sagoslottet som egentligen är för småttingar, men Elin ville så gärna åka den. En lugn avslutning på åkandet. Sist av allt tog jag på mig spenderbyxorna och så gick vi till Lisebergsshopen. En Lisebergsskör fleecefilt med Lisbergsgröna kaninhuvuden, en lika grön diskborste med lika rosa kaninhuvuden och chockrosa borststrån att pigga upp köket med och en liten snöglob med ett Lisebergsgröns kaninhuvud i, glatt leende (jag samlar lite lätt på snöglober). Klockan var närmare 20 när vi stapplade tvärs över gatan tillbaka till hotellet. Varsin dusch och sedan packade vi inför hemresan nästa dag. Efter det blev vi sittande framför TV:n och jag såg "Morden i Midsomer" för allra första gången och tycker nog inte att den är så mycket att gapa om. Elin somnade före mig och slapp störas av mina snarkningar.


Fridens.

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14
15
16
17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< Juni 2010 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Följ bloggen

Följ Mitt liv i ord med Blogkeen
Följ Mitt liv i ord med Bloglovin'

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se