Jag tycker att vi måste ändra definitionen av framgång. Idag är framgång detsamma som ekonomisk status; prylar. Framgång är att ha en titel som garanterar hög lön. Framgång är hus, 2 bilar, flera utlandsresor varje år och de senaste teknikprylarna. Baksidan av den här sortens framgång är att man måste jobba bra mycket mer än den lagstadgade 40-timmarsveckan vilket i sin tur leder till att man inte har tid att att umgås med familjen i det fina huset. Dessutom har man inte haft ordentlig semester om man inte har varit utomlands.

Framgång borde vara och ÄR, för Pär och mig, att ha arbetat sig upp på en arbetsplats och på så sätt visat att man är värd en rejäl lön utan att vara chef. Utan att vilja bli chef. Att ha chefens förtroende, så till vida att man kan ta ledigt när familjen krisar. Framgång borde vara att hålla ihop sitt äktenskap, så att barnen får växa upp med båda biologiska föräldrarna. Framgång är att ha den sortens förhållande till barnen att de vänder sig till mig, som förälder, när det blir tungt. Framgång är när man skrattar mer än man bråkar. Framgång är när man kan uppskatta det vardagliga. Framgång är att kunna säga att "Jag har varit hemma hela semestern och int' gjort nå'!" utan att känna sig mindervärdig. Framgång är att veta vad barnets bästis alternativt pojkvän heter och att ha träffat personen. Framgång är när barnet trivs så bra hemma att hon inte har något emot att tillbringa fredag- eller lördagskvällen med sina päron i stället för att vara ute och busa.

Just nu kommer jag inte på mer. Gör ni det? Ni håller kanske inte med?

Fridens.

Jag är hellre dårförkyld än magsjuk.   

När jag är dårförkyld, så kan jag dricka te.   

Det kan jag inte när jag är magsjuk.   

Fridens.

I natt har sovit HELA natten. Jag har inte ens varit på toaletten.

Halleluja!

Det snöar och är bara +2 grader. *morr'

Men jag har sovit HELA natten!

Halleluja!

Fridens.

Idag började jag läsa "Livstid" av Dean Koontz och huvudpersonen beskriver kärleken mellan sina föräldrar så här:

Deras kärlek är djupare än åtrå, än tillgivenhet, än respekt, så djup att dess källa är humor. [.....] Jag växte upp i ett hem fyllt av skratt.

Jag vill gärna tro att Pärs och min kärlek är så för vi skrattar mycket och har gjort det sedan vårt allra första telefonsamtal. Jag hoppas att Elin upplever det som att hon växer upp i ett hem fyllt av skratt.   

Fridens.

Däsad är så igedkorkad att jag båste addas bed budded öpped. Ögoded svider och är irriterade bed ögondlocked halvvägs dere. Huvudet bultar. Jag ser dog ut sob en sdorig fågelholk. *sdörvel och sdor*

O-frideds.

En sorts förrätt innan själva lunchen: 10 ml Cocillana-Etyfin mot rethostan. Jag hostar, så jag nästan kräks. Jag vet inte om jag är särskilt sugen på lunch..... Jag kanske bara lägger mig och trynar ett tag.

O-fridens.

.......att det - ansträngningsmässigt - är lika jobbigt att föda barn som att springa ett maratonlopp? Ergo: jag har sprungit ETT maratonlopp.

Fridens.

Det här kortet gjorde

jag till min svåger

 som ska springa

Stockholm maraton.

Efter 4 veckor med LKHF.

Sammanlagd viktminskning: 2,6 kg. Viktminskningen har saktat ned förmodligen pga att jag har ätit för lite eftersom jag har tappat matlusten.

Träning: någon enstaka promenad. Jag har fortfarande problem med ryggen.

Kost, inte strikt: ingen större skillnad från förra utvärderingen.

Mående: jag fortsätter att må bra. LKHF är rätt för mig!

Fett-fridens!