Jag har hört talas en del om den sk. iso-dieten och letade upp hemsidan för att försöka förstå vari skillnaden består jämfört med andra dieter. Det är Fredrik Paulún som förespråkar denna diet. I en avdelning på denna sida jämför han olika dieter och naturligtvis finns LKHF med och när jag läste hans omdöme om den kosten, så blev jag förbannad ARG.

Det här är kopierat rakt av:

Men lägre kolhydratintag fungerar även hjärnan sämre och du förlorar träningslusten. Du blir dummare helt enkelt.

"Du blir dummare helt enkelt."

Hur kan man skriva så?? FÅR man skriva så?

Personligen känner jag mig betydligt alertare och mer positiv och träningslusten har jag definitivt inte förlorat. Jag tycker att formuleringen/argumentet är väldigt barnsligt.

Fridens... 

PS. Det är heller inte korrekt att inleda en mening med ordet "men". HA!

.....som Lena Ph sjöng, men för mig gör det ont hela dagarna, men inte på natten. Det gick inte bra att promenera. Det gjorde ont, men det blev ungefär 45 minuter; riktigt långsamt och stöppligt. Jag var tvungen att stödhandla på Konsum och fick klart för mig att det inte är bra att bära heller.    I morgon åker Pär och Elin till Öland på några dagar och det känns inte så bra nu när ryggen inte är riktigt hel. Visserligen är det bättre än igår, men det är tack vare att jag inte har behövt göra så mycket eftersom jag inte är ensam hemma.

I morgon ska jag till Södertälje Psyk för att träffa ännu en överläkare som ska fixa det nödvändiga läkarutlåtandet som FK kommer att vilja ha. Det är inte samma läkare som jag träffade i höstas. Jag frågade Husläkaren om hon kände till den här läkaren, men det gjorde hon inte. Det enda hon kunde säga var att en annan patient hade haft åsikter om överläkarens knackiga svenska. Vid så'na här tillfällen är jag oerhört känslig för om läkaren kan svenska eftersom det är en förbannat utsatt situation och det är oerhört viktigt att jag kan göra mig förstådd. I värsta fall får jag väl nöja mig med att upprepa: "Ändra INGET från det tidigare läkarutlåtandet!"    

Det känns tungt igen och det är inte kul att ha ont.

Fridens.

Den här texten har jag kopierat rakt av från "Fetmaparadoxen.se". Om du är det minsta intresserad av kost och hälsa, så läs för det är intressant och tankeväckande!

Sammanfattning.

Ohälsan...

• Viktökningen för Sveriges befolkning började 1990 >>> .
• Unga kvinnor 16-24 år, samt högutbildade 16-44 år har ökat snabbt i vikt >>> .
• Typ-1-diabetes har ökat med 60% sedan 1990 >>> .

Vanorna...

• Svenskarna äter mindre fett och mer kolhydrat enligt kostråden.
• Särskilt kvinnor äter mer grönsaker.
• 90% tycker det är "ganska" eller mycket viktigt" äta hälsosamt.
• Men svenskarna har sakta ökat sitt kostintag.

• Vårt bilinnehav har planat ut från 1990 och framåt.
• Vi använder mindre bensin efter 1990.
• Vi rör oss mer på fritiden.
• 75% av svenskarna har ett lätt- eller mer ansträngande fysiskt arbete.
• Ännu fler utövar lätt- eller mer ansträngande motion 1 gång i veckan.
• De populäraste motionsaktiviterna har ökat mellan 1998 och 2003.
• Ungdomar 16-25 år är positiva till idrott och motion.
  Över 80% motionerar. Hälsoaspekten är viktigast.
• Hälften av ungdomarna 13-20 år är med i en idrottsförening.

Äldre dieter...

• Brillat-Savarin, fransk gastronom pekade 1825 ut kolhydrat som orsak till övervikt.
• William Banting gick kraftigt ner i vikt på kolhydratsnål diet 1863.
• Vilhjalmur Stefansson levde 1928 på fet eskimåkost och upplevde god hälsa.
• Kardiolog Blake Donaldson behandlade år 1960 överviktiga patienter med fet kost.

Energibalansen...

• Energibalansen är ingen bra modell för hur människans fettlager fungerar.
• Fångar i koncentrationsläger som åt 800 kcal/d gick ner endast 0.5 kg/månad.
• Viktminskning 0.5 kg/dygn på 1000 kcal fett, inget på 1000 kcal kolhydrat.
• Råttor innehöll mer fett efter mindre kost som hade högt glykemisk index.
• För att fett ska lagras krävs insulin, som frisätts då man äter kolhydrat.
• För att fett ska förbrännas, krävs att insulinhalten minskar.

Kostråden i USA...

• I USA misstänkte man på 1950-talet att fett kunde orsaka hjärtsjukdomar.
• 1960-talets "alternativrörelse" tog avstånd från överkonsumtion och fet mat.
• En senatsgrupp mot undernäring tillrådde 1977 fettsnål kost mot "övernäring".
• Vetenskapsakademins enda råd var att hålla koll på vikten (oavsett fettintag).
• Dessa råd blandades ihop av media och allmänheten till att äta fettsnålt.
• Vetenskapen uppdrogs sedan att visa att fettsnål kost befrämjade hälsan.
• Man lyckades inte med detta, men 1985 fastslogs att sänka fettintaget.

• 1985 började USA minska sitt fettintag och USAs vikt rusade i höjden.

Mättnad och "ohunger"...

• Något tiotal studier visar att protein mättar bäst.
• En studie visar att mycket fett i kosten minskar aptiten längre sikt.

Studier av dieter...

• Något tiotal studier visar att kolhydratsnål diet har fördelar:
• Kolhydratsnål diet ger bättre mättnad vid lägre kaloriintag.
• Vikten minskar och fettmassan minskar.
• Blodfetter, kolesterol och triglycerider förbättras.
• Blodsockerhalt, HbA1c och insulinkänslighet förbättras.

Nyckelhålsmärkningen i Sverige...

• 1989 infördes Nyckelhålsmärkningen hos oss, och Sveriges vikt rusade i höjden.
• Yngre, välutbildade och kvinnor åt mest fettsnålt, och ökade mest i vikt.

Nu ska jag ut och röra på mig!

Fridens!