"Avundsjuk. Jag är så avundsjuk!" som Nanne Grönwall sjöng i Melodifestivalen för x antal år sedan. JAG är avundsjuk!

Jag är avundsjuk på:

* alla som går ned i vikt så fort de promenerar regelbundet.

* alla som är fullt friska.

* alla som inte behöver äta mediciner.

* alla som orkar vara aktiva.

* alla som orkar träna regelbundet.

* alla som tål stress utan att knäckas.

* alla som uppskattar sitt liv.

O-fridens.  

På fönsterblecket till köksfönstret ligger drygt 10 centimeter snö. Pudersnö. Lätt och luftig och veckad. -13 grader. Det går inte att förneka att all den nyfallna snön är vacker speciellt när solen kikar fram och enstaka flingor glittrar förbi i luften. Men jag kan heller inte förneka att jag är trött på snön. Dödligt trött. Jag hade inte varit lika trött på den om plogningen hade fungerat, om jag hade kunnat promenera obehindrat eller om pendeltågen gick som de skulle. I morgon är det tänkt att jag ska försöka ta mig till SATS igen och på eftermiddagen ska Elin och jag åka åt andra hållet för att träffa BUP-läkaren. Jag orkar inte! Av flera anledningar har jag knäckts; Elins tandställning, Elins skolfrånvaro, förkylning, tjafsigt hemma, läkarbesök och FK. Idag har jag ingenting annat än en dusch på mitt schema och det är tur det. Jag har ingen lust att vara social idag, så jag tänker satsa på soffhörnet med min bok alternativt liggande ned med min HP ljudbok.

O-fridens.