Sovmorgon till 11!

Otroligt vackert utomhus.

Det var inte gott med godis = sötsuget är på väg bort.

Känslan av hälsosamhet som åtstramningen för med sig.

Min blog.

Fridens.

Elin och jag såg en inspelad film till lunchen: "Last chance, Harvey" med Dustin Hoffman och Emma Tompson. Bra! Mysig! De promenerade mycket i London och då slog det mig. Att promenera tillsammans med någon är det bästa sättet att lära känna varandra. Det gjorde Pär och jag på vår första träff. Vi promenerade i flera timmar.

Fridens.

Vy över istäckta sjön Uttran vid Hälsans stig. Pär promenerade själv idag eftersom jag har en vilodag. Massor av snö och många minusgrader.

Pär brukar kalla marsvinen för rackare.

Han älskar dessutom direktöversättningar till engelska.

Rackare blir "rackers".

Lotta är flockens ledare.

Lotta and the Rackers.

Fridens.

Lotta & the Rackers.

Ganska ofta läser jag om bloggare som funderar på att göra ett uppehåll eller sluta blogga helt eftersom de inte anser att de har något att skriva om. Jag har svårt att förstå det! "Inget att skriva om"!?!?! Så länge hjärnan är igång, så finns det alltid något att skriva om! Det är klart att även jag kan vara helt tom på idéer, men aldrig i den utsträckningen att jag funderat på att sluta blogga. Bah! Jag tycker att man ska fråga sig VARFÖR man bloggar. Om det är för att underhålla andra, ja, då kan jag förstå om man känner att man inte har något att skriva om. Om man inte vill lämna ut alltför mycket av sig själv eller de man känner, så blir det oxå begränsningar. Om man väljer att bara skriva om det som händer varje dag, så tryter nog idéerna ganska snart. Personligen älskar jag att skriva och uttrycker mig hellre i skrift än i tal. Jag utlämnar mig själv mer än vad jag utlämnar min familj och det gör jag för att jag vill, för att jag står för den jag är och för att jag har upptäckt att det är ett bra sätt att få reda på att jag inte är ensam om diverse elände. Tankar! Funderingar! Knasiga idéer! Reflektioner! Drömmar! Åsikter! Det finns massor att skriva om, men allt är relativt.

Fridens.  

Vi har 7 marsvin som alla har fått namn.

Vi har, ibland, anabola dammråttor som INTE får namn.

Vi har en ekorre som heter Kurre.

Vi har numera 3 - TRE! - rådjur som vi har döpt; RÅger, RÅland och Rut. Det går att se skillnad på Råger och Råland för Råger har riktigt stora horn nu medan Råland bara har 2 knölar i pannan. De är så fina att jag blir tårögd!

Fridens.

Det här är Råger i december 2009.

I en av lådorna i köket har vi påsklämmor, gummisnoddar, gladpack, aluminiumfolie, bakplåtspapper och fryspåsar. Ofta lägger vi tillbaka använda fryspåsar, som inte är förstörda eller kladdiga bortom räddning, i den lådan. Ibland blir det så många att de återvändande fryspåsarna knuffas bakåt och ramlar ned i lådan under där diverse strösaker ligger. Det kommer ibland dagar då vi drar ut lådan med påsar för att ta en och ser att det inte finns några redan använda. Då kan man naturligtvis ta en ny, men om hjärnan är med, så drar man ut lådan under och där är rena flyktinlägret. Som ett bortglömt land av använda påsar.

Fridens.