SATS - ett BRA pass.

Rena lakan.

Pär fixar maten till i morgon.

Vi ska få visa upp vårt URTJUSIGA vardagsrum.

Jag får gå och lägga mig snart....

Fridens.

Renar i Elgåhogna fotade av Pär i augusti 2009.

När klockan ringde halv 8 for jag upp som ett skott och ut i badrummet. Småpyssel och frukost. Jag kände hur tröttheten kom krypande.... Pär var redan igång med förberedelser inför morgondagens middagsbjudning. Elin skulle gå upp kvart över 8, men det klockslaget kom och gick. Hon sa att hon hade ont i halsen. Duracell-pappa blev lite sur över att det verkade som om hon tänkte vara hemma. Elin drog täcket över huvudet. Jag var in och pratade med henne lite; hon har klagat över halsen i ett par dagar nu. I samband med att jag kände att tröttheten var på väg, så kände jag mig frestad att stanna hemma från SATS, men nu verkade det bli en små-gnällig tonåring med halsont + en små-sur duracell-pappa hemma samtidigt, så jag fick snabbt på mig ytterkläderna och pep iväg.  

Solen sken! Fåglarna kvittrade extra intensivt, kanske tack vare solskenet. Jag tog en liten paus och tittade på en ekorre som studsade runt på marken i sällskap av några kråkor. Undrar om det var vår Kurre på fel sida av huset? 

På tåget försökte jag läsa, men gav upp och sov i stället. Somnade nästan på riktigt! "Hur 17 ska jag orka träna?!" frågade jag mig själv. På Sergels torg sattes julmarknadsstånden upp och trots att klockan inte var mer än tjugo i tio, så började den kvalmiga doften av brända mandlar att sprida sig (det luktar illa, men smakar smaskens!). När jag kom in på SATS, så hade jag nästan hunnit ned för de 2 trapporna när tjejen i receptionen sa "GOD MORGON!!!". Jösses! Jag svarade med ett mindre hurtigt tonfall..... Det visade sig bli ett riktigt bra och skönt styrke-pass då jag orkade allt utan minsta problem, men vilo-minuterna mellan seten utnyttjade jag genom att slumra till.

Efter träningen gick jag till Filmstaden vid Hötorget och hämtade ut 2 biljetter till "New moon" på söndag. Elin har inte lyckats ragga upp någon lämplig kompis att se den filmen med, så då lovade jag att ställa upp. Bio på söndag alltså!

På tåget hem gjorde jag ett nytt försök att läsa, men valde att sitta och sova i stället. Det var väldigt mycket prat runt omkring, så det gick ändå inte så bra att koncentrera sig. Jag läser "Om det så skulle kosta mig livet" av Margareta Sturesson som under 14 års tid var med i sekten "Kristet Center Syd", men som sedan lämnade den. Ganska bra. Intressant, men inte så väldigt bra skriven, som så ofta är fallet med autentiska berättelser.

3 muggar te, en halv macka och en bit lussebulle till lunch. Ingen som helst matlust. Vi kommer ändå att äta så himla mycket i morgon att jag klarar mig på lite idag.

Pär har nyss prickat av en att-göra-lista för idag och skrivit en ny för i morgon. Så här blir det alltid när vi ska ha gäster. Jag sa åt honom att allra överst på listan skriva in att "Ge Pär en lugnande spruta". Han är ganska jobbig så'na här gånger och jag har väldigt svårt att förstå hans oro för att maten inte ska räcka. Det är alltid samma sak! Vi har aldrig gjort för lite mat, snarare så har gästerna rullat ned till tåget när de ska hem igen..... Han ska, banne mig, INTE få dricka något kaffe innan gästerna kommer vid 13-tiden!

Fridens.

Det verkar som om man måste ha ytterkläderna i ordning à la brandman, så att man snabbt, som ett skållat troll, kan hinna ut i solen innan den försvinner igen. Jag hann ut i solen idag. Jag hann tillbringa en timme i riktigt dagsljus!

Fridens.

Jag är trött.

Jag har huvudvärk.

Jag har ont i knäet.

Vart tog orken och hälsan vägen??!!!

Jag känner mig inte längre nöjd med de nya glasögonen; ser ut som en kärring.

Det börjar bli så jobbigt att rita pga dålig syn att det inte längre är roligt.

Jag är så besviken över att jag inte fick må RIKTIGT BRA längre än jag fick; så besviken att jag är gråtfärdig.

Fy, faan för allt!!

Jag mår bättre nu på kvällen.

Jag har hållit mig närmare LKHF än igår

Det blev en kort-kort promenad t.o.r Konsum.

Det är MÅNGA söta pojkar som arbetar i vår Konsum-butik.

Lotta behöver inte stödmatas längre.

Fridens.

När jag hade mitt första (av endast två) samtal med kuratorn på vårdcentralen, så nämnde jag min blog. Vid tillfället ifråga, så var det ett väldigt spänt läge mellan Pär och mig och jag sa att jag upplevde det som att jag fick mer stöd från min blog-vänner än jag fick från min man när det gäller min övervikt. Jag förklarade att Pär ofta känner sig utlämnad/uthängd när jag skriver om honom.

"Läser han din blog?" frågade kuratorn och det hördes väldigt tydligt att hon var förvånad över det.

"O ja, det gör han" svarade jag.

Hennes uppfattning om en blog är kanske att den är mer privat ungefär som en dagbok, men om man vill vara privat, så ska man väl inte ge sig ut på nätet och skriva om sig själv? När jag bestämde mig för en blog, så föll det mig aldrig in att INTE tala om det för Pär eller för Elin. Om jag INTE hade talat om det, så hade det blivit ett fasligt smusslande varje gång jag ska skriva och jag strävar efter enkelhet i mitt liv. Det är tillräckligt jobbigt att smussla med presenter och julklappar.....

Kuratorn föreslog att min blog skulle kunna vara min privata sfär ungefär som att Pär har sin egen sfär på sin arbetsplats och att han - antog hon - inte pratar om allt som händer där, men det gör han. Kanske inte precis allt, men mycket. Jag vet UNGEFÄR vad hans arbete går ut på, vem han arbetar tillsammans med och vem hans chef är och till och med chefens familjeförhållanden. Pär och jag har alltid pratat med varandra och kommer nog att fortsätta så eftersom vi inte upplever det som något negativt. Kanske beror det på att jag inte har några andra nära vänner. Pär är min bästa vän.

Ni andra som lever i ett förhållande/äktenskap, hur har ni det med privata sfärer?

Fridens.

Jag äter inte renlärigt enligt LKHF och jag vet inte om jag har som mål att göra det heller. Däremot vet jag att det är den kosthållningen som verkar vettigast och vilket nästan är viktigare, naturligast (t.ex. inga lätt-produkter eller tillsatser).

För tillfället avstår jag helt och hållet från pasta och ris utan problem. 

Potatis äter jag om jag är sugen på det, men det beror mycket på vad resten av måltiden består av.

Jag äter rostat bröd någon enstaka gång, men inget annat bröd, vare sig mjukt eller hårt.

Ingen frukt och inga rotsaker.

Jag har fortfarande min Choklad-& Lässtund på kvällarna, men i övrigt är jag sällan sugen på sötsaker.

Igår var jag inte ens i närheten av LKHF-stigen; rostat bröd till lunch (jag hade ingen matlust) och färdiglagad fiskgratäng till middag. Kvälls-suget kom som ett brev på posten och jag stoppade i mig nachos.

Idag är jag sjukt trött och har en huvudvärk som Ipren inte biter på. Jag känner mig matt och mer trögtänkt än vanligt. Det finns egentligen ingen anledning till att jag mår så dåligt just idag förutom gårdagens felaktiga ätande. Kan det vara så? Reagerar kroppen så kraftigt på avsteg från kosthållning fast jag inte äter renlärigt?

I mars nästa år kommer första numret av LCHF-tidningen och det ser jag fram emot!

Fridens.

PS. Eftersom jag håller på att vi ska använda vårt SVENSKA språk i större utsträckning, så har jag gjort om den engelska förkortningen LCHF till en svensk förkortning LKHF ifall någon blir förvirrad.

Elin och jag såg ju "HP och halvblods-prinsen" på bio i somras. Idag kom den på DVD och vi såg den igen. Det är tur att jag hade möjlighet att se den en andra gång! När vi såg den på bio, så SÅG jag den egentligen inte. Eftersom jag har lyssnat på/läst böckerna så många gånger, så var jag dumt nog fokuserad på vad som INTE var med i filmen och vilka ändringar som gjorts jämfört med boken. När jag såg den idag, SÅG jag den verkligen och som film är den MYCKET bra! Den bästa av HP-filmerna.   Ju äldre Harry & Co har blivit desto mer skådespeleri har det blivit. Barnskådespelare i all ära, men det handlar egentligen inte om att agera, eller hur?

Jag minns att jag skrev det efter biobesöket, men jag skriver det igen: jag förstår inte varför Kråkboet brändes ned. Jag förstår inte den scenen över huvud taget! INGET av det är med i boken mer än att de tillbringade jullovet hemma hos familjen Weasley!  Kan någon Harry Potter-fantast förklara just den scenen för mig?

Fridens.