......att den absolut sämsta ursäkten som finns, oavsett vad det gäller, är när någon påstår att h*n "...inte hade något val.". Man har ALLTID ett val även om alternativen inte är de bästa.

Fridens.

En dusch med kall avslutning.

Rena lakan.

Plastfigurerna med destillerat vatten i som kan frysas om och om igen och som inte späder ut drycken.

CD-böcker i allmänhet; HP i synnerhet.

Marsvinen. Igen och igen och igen och igen....

Fridens.

I could call it many names, but it's myself I need to blame if you don't know you're right next to the right one.

I ett nötskal: man är SJÄLV ansvarig för sitt förhållande.

Fridens.

En klibbig natt. I morse var jag trött och orkade inte upp när klockan slamrade (som den skulle) klockan 8, så de stackars utsvultna marsvinen fick inte sina morgongrönsaker förrän klockan nio. När jag närmade mig köket, så hördes ingenting från köket (de brukar höra av sig när jag sätter ned en fot i hallen). Inte ett pip. Bokstavligt talat. "Tänk om de HAR svultit ihjäl??" tänke jag. Jag öppnade dörren och på burens övervåning stod Lillan och Lotta och väntade med nössen tryckta mot burgallret. Inte hade de svultit ihjäl heller, men de var lite upprörda. ;-)  "God morgon!" sa jag och fick hungriga hälsningar till svar. Älskade djur!

Jag åt frukost tillsammans med "Nikolaj och Julie". Sedan satt jag och läste. Tröttheten kom smygande och jag tippade åt sidan och sov en dryg timme. Jag hade ÄNNU svårare att vakna efter tuppluren än jag hade att vakna i morse.

+27. Inte en vindpust. Stillastående. Kvalmigt. Blä! Jag har nyss duschat och avslutade med kallt vatten. Iiiii!! Jag ska faktiskt byta lakan i sängen  för de känns inte det minsta fräscha efter några klibbiga nätter. 

Jag lyssnar på HP-böckerna IGEN dels för att jag inte har någon annan intressant CD-bok och dels för att de ÄR bra. Tyvärr, har jag lyssnat på dem så pass ofta nu att det bara blir 'med ett halvt öra'. Jag är i slutet av "Hemligheternas kammare" just nu och ett kort ögonblick när jag stannade till och BARA lyssnade medan Krister Henriksson läste om hur Harry och Ron träffat jätte-spindeln Aragog i Den Förbjudna Skogen, så kom den där känslan tillbaka; böckerna om Harry Potter är en enastående berättelse!! Nu lyssnar jag med 2 hela öron. :-)

Jag har inte promenerat idag. Det är för varmt. Magen känns inte så stadig; småkörig vilket den alltid blir när det blir varmt och jag tappar matlusten.

Fridens.

Nu har jag haft min blog i 2 och ett halvt år. Jag har skrivit, så gott som, varje dag. Ett inlägg eller flera. Allt från djupt seriöst till ytligt svammel. Jag skulle vilja spara allt jag har skrivit. Jag tycker ju om att skriva och man vet aldrig när det kan komma till användning och jag tycker att det skulle kännas hemskt om allt bara försvann ut i cyberrymden utan att lämna något som helst spår efter sig.

Hur sparar jag allt detta på smartast möjliga sätt?

Spar-tips, tack!

Fridens.

Jag har aldrig tidigare i mitt liv varit lika noggrann med vad jag äter.

Jag har aldrig tidigare i mitt liv vetat så mycket om vad jag bör äta.

Jag har aldrig tidigare i mitt liv tränat så regelbundet som jag gör nu.

Jag har aldrig tidigare i mitt liv levt så sunt som jag gör nu och ändå har jag aldrig tidigare i mitt liv vägt så mycket som jag gör nu.

DET är ironi, det!

Fridens

Onsdag morgon i augusti. Strax efter 8. Stilla. Sol och fågelkvitter. Ingen trafik. Inga människor uppe riktigt än. Inga Målarmän som poppar på radion. Öppet fönster bakom rullgardinen. Väckarklockan blev tystad innan den hann ringa. Fridfullt. Tills........ rassel av hjul mot asfalt. Ett högt dunk följt av en smäll. Ett nytt rassel av hjul mot asfalt. Dunk och SMÄLL. En morgon- pigg snorunge åker skäjtbård över ett hemmagjort hinder i form av lösa plankor. Rassel, dunk, SMÄLL. Rassel, dunk, SMÄLL. Det finns vissa tider på dygnet när jag INTE tycker om barn som låter. T.ex före klockan 9 på morgonen. Jag är inte en morgonmänniska. Jag har aldrig varit det och jag hyser starka tvivel om att jag någonsin kommer att kunna uppskatta någon tidpunkt före klockan 1o. Jag hade inte energi att kravla mig ur sängen, gå ut i vardagrummet och vidare ut på balkongen för att säga åt snorungen att ta sin förb****** hjulbräda och sticka och brinna. I stället försökte jag med tankekraft. "Ramla!"  "Ramla!"  "Ramla!"  "Ramla!"  Sedan fick jag ge mig eftersom grisarna skulle ha frukost.

Medan fyrbeningarna åt så det stod härliga till, så bytte jag handdukarna på golvet; de var ovanligt sunkiga och det luktade VÄL mycket marsvin i köket om ni förstår vad jag menar.....

Promenad. 90 minuter. Jag satsade på sträcka i stället för tempo. Det var riktigt varmt och huden hettar fortfarande från solen. Jag drack nästan hela SATS-flaskan med vatten. Jag var törstig och det var så gott, men det var nog för mycket vatten för jag fick en otrolig huvudvärk som Ipren inte biter på. Jag har upptäckt ett samband mellan för mycket vatten (som frigör salter och mineraler) och huvudvärk.

Lunch och lite kvalitétstid tillsammans med "Nikolaj och Julie".

Nu ska jag städa buren.

Fridens.

Med hjälp av Pärs telefonguide, så "sög jag in" skivorna i datorn (den korrekta tekniska termen är engelsk, 'rip', och jag föredrar svenska).

Många nya låtar i MP3:n.

Dagens promenad.

Jag mår bättre.

"Nikolaj och Julie" är bättre än vad jag minns att den var.

Fridens.